Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek besöket. Om
entrén känns välkomnande, trygg och signalerar något i stil med ”det här kommer att gå bra”, ”människorna här är okej” skapar det goda förutsättningar för ett bra besök. Det tycks som att besökaren ”scannar av” miljön efter tecken. Det gör det speciellt viktigt att ha en entrémiljö som är kognitivt tillgänglig. Mötandemiljön Byggnaden, inredningen, utsmyckningen, personalen – allt bidrar till att ge besökarna ett intryck av hur det är att vistas i bibliotekslokalen. Många verkar skapa detta intryck i omedelbar anslutning till att de går in i byggnaden. För andra växer det fram efter att de vistats i lokalen en tid. Det kan vara svårt att ändra detta intryck när det väl har etablerats. Bibliotek som aktivt förändrar sin mötandemiljö behöver därför fundera på hur dessa förändringar ska kommuniceras, särskilt till grupper som har tyckt att den tidigare miljön fungerat dåligt. Att fånga en känsla av välvilja Flera av besökarna har berättat just det, att man direkt då man kommer in på ett bibliotek kan få en känsla av hur det kommer att vara att besöka biblioteket. Det går att bygga upp och kommunicera en känsla av att ”här finns personer som vill mig väl” eller ”här inne kan man vara”. Det är mycket svårt att exakt beskriva vilka kvaliteter det är som bidrar till att skapa denna känsla, liksom vad det är som skapar en motsatt känsla. Däremot verkar det vara ganska enkelt för besökare som är känsliga för denna typ av kvalitet att märka när känslan uppstår: Viktigt att alla ska känna sig välkomna till biblioteket, oavsett funktionshinder. Bra att tänka på lugna ytor och ostörda “zoner” samt att marknadsföra digitala hjälpmedel som att lyssna på böcker etc. Även belysningen och möbleringen är viktig i det fysiska rummet. I diskussioner med hemlösa personer och personer med psykisk ohälsa har vi stött på de som mycket starkt känner att biblioteksmiljön inte är välkomnande för dem. Det finns en spänning mellan hur vissa personer är och hur biblioteken vill att biblioteksmiljön ska vara. Att vara starkt utagerande eller att ha låg impulskontroll är svårt att förena med den önskade miljön. Att vara otvättad eller kanske rent av lukta illa skapar problem. Men även personer med svårigheter som inte alls är tydligt synliga uttrycker att de uppfattar en ovälkomnande känsla när de vistas på ett bibliotek. Det är dock vanligare att besökare beskriver att de känner att biblioteket är en plats där de får vara. Personer med låga inkomster till exempel har noterat att det går att vara på ett bibliotek utan att behöva köpa något. Informationsmiljön Ett bibliotek har en mycket komplex informationsmiljö. Hela idén med bibliotek är ju i grunden att ställa information till medborgarnas förfogande. Böcker, olika medieformat och kunskap om information och medier i analog och digital form utgör kärnan av bibliotekens verksamhet. Runt denna verksamhet finns olika slags meta-information i form av skyltar, anslag, webbsidor, appar och muntlig information. Det finns också information som ”sitter i väggarna”, något som besökare tycker sig uppfatta utan att det är direkt uttalat, alltså någon form av icke verbal information som ändå kommunicerar något viktigt till besökaren. I Begripsams tidigare forskning tillsammans med hemlösa har flera hemlösa personer uttryckt att ”bibliotek inte är för dem”. Det går inte att hitta några sådana uttalade regler men dessa personer anser att det finns något i väggarna som förmedlar en sådan information. I andra projekt tillsammans med organisationen RSMH har medlemmar förmedlat att de inte besöker bibliotek och att det har att göra med att de redan som unga kände att de inte passade in där. Det fanns, ofta outta23/48