Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek sättning. Fö
rfattaren konstaterar vidare en brist på studier som inriktar sig på kognitiv (eller motsvarande) tillgänglighet och att forskningen överlag handlar om tillgång till bibliotekets materiella resurser, snarare än deltagande i biblioteksverksamheten och dess lokaler (Hill, 2013). Dessa resultat stämmer väl med resultaten av vår litteraturgenomgång. Folkbibliotek är svagt representerade En stor del av de forskningsartiklar vi funnit med fokus på funktionshinder och bibliotek handlar om undervisning eller instruktion i informationssökande. I första hand med utgångspunkt i universitetsbibliotek eller skolbibliotek. Många artiklar berör aktiviteter eller pedagogiska insatser som ska uppmuntra barn med lässvårigheter till läsinlärning, i första hand relaterat till skolbibliotek men också folkbibliotek (Copeland, 2011; Merga, 2019; Murray, 2000). Läsaren känner till bibliotek men inte funktionsnedsättning Många artiklar om biblioteksbesök och personer med funktionsnedsättningar ger en inledande beskrivning av vad funktionshinder och funktionsnedsättning är, och vilka svårigheter som kan finnas i relation till diagnos/nedsättning. Om artikeln fokuserar på kognitiva eller andra specifika funktionshinderrelaterade aspekter, redogörs ofta för vad en viss diagnos innebär, särskilt om diagnosen tillhör gruppen osynliga svårigheter och när funktionsnedsättningen är av mental, emotionell, intellektuell eller kognitiv natur. Texterna utgår i stort sett från att läsaren vet ganska mycket om hur ett bibliotek fungerar, men ganska lite om hur en person med funktionsnedsättning har det eller vilka svårigheter som kan uppstå vid ett biblioteksbesök, där lokalerna eller aktiviteterna inte är tillgängliga. Svårigheterna för personer med kognitiva funktionsnedsättningar i relation till biblioteksbesök, beskrivs generellt som att • inte kunna läsa tryckt text eller att ha svårt att läsa • ha svårt att använda informationsteknik • uppföra sig på ett avvikande sätt • ha svårt att förstå bibliotekariens instruktioner eller vad som står på skyltar • svårigheter att hitta i lokalerna Alternativt att bibliotekarierna är ovana vid att möta personer med funktionsnedsättningar över huvud taget, och särskilt om personen kommunicerar eller uppför sig på ett avvikande sätt. Svårigheter relaterade till intrycksreglering, oro, känslighet för ljus och ljud etc, tas inte upp lika ofta. Diagnostermer som autismspektrum, dyslexi eller ospecifika learning/reading disability eller special needs förekommer ofta i texter som handlar om barn och ungdomar, men även om studenter vid universitet. Definitionen av learning disability/learning disabled varierar och när det gäller universitetsstudenter är det ibland osäkert vilken sorts svårigheter författaren syftar på hos studenterna/ eleverna. I flera artiklar om akademiska bibliotek specificeras inte målgruppen närmare funktionellt. När det ändå sker är det ofta i termer av autismspektrum, dyslexi eller olika språkliga konstruktioner syftande på inlärning, learning. Dyslexi tas upp i flera artiklar om skolbibliotek eller folkbibliotek och då ofta som en fråga om läsinlärning (för barn och ungdomar) eller om tillgång till inläst litteratur/upplästa texter på dator till exempel (Ross & Akin, 2002). En annan artikel som tar upp diskrimineringslagstiftning lägger stor vikt vid konsekvenser av synnedsättning men nämner också hur bland annat personer med dyslexi kan ha svårt att förstå bibliotekets klassificeringssystem (Mccaskill & Goulding, 2001). 29/48