Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek & Bunch, 201
2; Shepherd & McDougall, 2008; Tumlin, 2019). Mycket utrymme i texterna ägnas åt att förklara olika funktionsnedsättningar och vilka konsekvenser de kan ha i allmänhet och vid biblioteksbesök i synnerhet, särskilt om de är av kognitiv natur. Många författare ger också stort utrymme åt diskussioner om språkbruket kring funktionshinder och funktionsnedsättningar och ibland direkta direktiv om hur bibliotekspersonalen ska tilltala, eller tala om, personer med olika former av svårigheter. En författare tar upp och problematiserar så kallade inlevelseövningar som pedagogisk metod. I artikeln förespråkas att personer med egen erfarenhet av olika svårigheter själva deltar och utbildar personalen. Författaren menar att detta ger en bättre insikt i hur det verkligen är att ha olika förutsättningar, än genom att tillfälligt simulera en nedsatt funktion eller förmåga (Charles, 2005; Hill, 2013 med flera). Bibliotekens roll i samhället – att minska digitala klyftor Bibliotek framställs i många av artiklarna som informations- och resurscenter, inte enbart för samhällsinformation och tryckt litteratur, utan också med en uppgift att undervisa medborgare i hur man använder en dator och hur man söker information via internet eller i databaser. Detta framhålls ofta som särskilt viktigt för personer med funktionsnedsättningar av en kognitiv natur (Green, 2009). Detta är relativt likvärdigt beskrivet oavsett vilket land det handlar om och oavsett hur tillgången till utbildningssystemet ser ut i det landet. Undantag från detta är artiklar producerade i det som ibland kallas utvecklingsländer. Dessa artiklar handlar överlag om hur bibliotek är otillgängliga eller till och med obefintliga, speciellt för studenter med synnedsättning, eller om digitala specialbibliotek. Att personer med funktionsnedsättningar har svårt att använda datorer, och att de till synes ofta har en sämre tillgång till internetuppkoppling eller teknisk utrustning för att använda internet framträder som en generell utgångspunkt. Vad denna brist på kunskap eller tillgång till utrustning beror på, lämnas ibland underförstått att förutsättas bero på just funktionsnedsättningen. En artikel beskriver en undersökning av offentlig tillgång till datorer och internet för personer med förvärvad hjärnskada (Fox, Sohlberg, Fickas, Lemoncello, & Prideaux, 2009). När det gäller så kallade print impairments/disabilities och främst då för personer med synnedsättning finns det relativt omfattande litteratur med konkreta förslag på insatser. Detta faller dock utanför ramen för vår genomgång. Konkreta förslag på lösningar Behov av orienteringsstöd i form av skyltar för att hitta i lokalerna nämns (Polger & Stempler, 2014). Ofta relaterat till synförmåga, men även till förståelsen av budskapet. Ett par artiklar beskriver tekniska lösningar för att orientera sig i lokalerna (Agarwal & Lawrence, 2014; Beck, 1996; Wójcik, 2019a, 2019b). Artiklar om akademiska bibliotek handlar ofta om undervisning i informationssökning och de konkreta råden utgår från behovet av anpassad pedagogik eller assisterande teknologi. En artikel nämner fortbildning för vuxna och specialinriktade kurser för personer med utvecklingsrelaterade (developmental) funktionsnedsättningar, som annars troligen inte varit formellt behöriga / haft förmåga att studera vidare på högre nivå (Mulliken & Atkins, 2009). En artikel från Nigeria (Adebayo, Zubair, & Ogunsola, 2018) beskriver ingående funktionsnedsättningen dyslexi, men ger också flera konkreta tips på hur skolbibliotekets lokaler och aktiviteter kan bli mer tillgängliga för personer med dyslexi. Detta är ett undantag bland de artiklar vi har funnit med ett afrikanskt perspektiv. Övriga har fokuserat i första hand på blinda universitetsstudenter eller studenter som använder rullstol. 32/48