Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek tivet så att
det finns en process för att inventera tillgänglighet på bibliotek. Det skulle dock kräva att också de experter som medverkar vid inventeringar kompetensutvecklar sig. Idag är många av dessa hårt nischade på den fysiska tillgängligheten. Här finns också en stor kvalitativ skillnad. Medan tillgänglighet relaterad till svårigheter att se, höra och röra sig ofta är mätbar och därför passar bra som checklistor kräver den kognitiva tillgängligheten mer av bedömningar. När är antalet intryck i balans? När blir det för mycket ljud? När passerar antalet skyltar en gräns? Sådant måste bedömas och då är det troligen bättre att bedömningen görs av en grupp personer som själva har svårigheterna än av en ensam expert. Det förändrar hur arbetet med att inventera tillgängligheten behöver organiseras. Anpassningar av lokalerna En dryg fjärdedel (28 procent) av bibliotekspersonalen som besvarat vår enkät säger att man på deras bibliotek gjort anpassningar eller utformat lokalen så att den bättre passar personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Ungefär lika många vet inte om några sådana anpassningar har gjorts. De vanligaste anpassningarna är: • Information, skyltar, tagit ett samlat grepp över var olika typer av information ska finnas. Förenklat budskap. Symboler • Placerat lättlästmaterial så att det är enkelt att hitta. Skapat sammanhållna ytor för den som behöver läsa på alternativa sätt • Minskat på onödiga stimuli, reducerat antalet föremål som finns, försökt skapa lugna platser • Skapat tydliga stråk I enstaka fall försöker vissa arbeta med ljus- och ljudmiljöer. Intryck och graden av stimuli Biblioteksmiljöer är fulla av intryck. Alla som besöker dessa miljöer upplever mer eller mindre både helt vardagliga intryck och vad som kan kallas estetiska intryck. Många besökare klarar av att filtrera bort oväsentliga och överflödiga intryck och kan då fokusera på boken, föreläsningen, mötet (eller vad det nu är som är den huvudsakliga anledningen till att vara i byggnaden). Andra kan inte göra denna åtskillnad. De har hjärnor som noterar precis allt. Det är energislukande och dessa personer blir fort trötta och får anstränga sig mycket för att hänga med. Här är den stora mängden intryck ett problem. En annan sorts känslighet är att vissa specifika intryck kan kännas starkt påträngande. Det kan vara något som blinkar, rör sig, låter, luktar (eller något helt annat). Då räcker det med ett sådant intryck för att personen ska tappa fokus eller få anstränga sig hårt för att hänga med. Det finns ofta en vilja från biblioteket att förmedla många olika intryck och miljön är ofta full av information och budskap, medvetna och omedvetna. Då är det bra om delar av miljön är lugnare och på ett sätt fattigare på intryck för att ge en chans att fylla på energi. Energiförlusterna kan annars lätt leda till personen behöver lämna biblioteket. Det första intrycket Det första intrycket är väldigt speciellt. Det intryck man som besökare får när man går in i entrén. Eller kanske rent av det som händer när man närmar sig entrén och betraktar lokalen utifrån. Byggnaden, dörrpartiet, området direkt framför kan sägas tala till besökaren. Besökaren känner ofta något redan vid denna punkt och det som sedan händer när man går in i byggnaden och ställer sig någon sekund i entrén kan ge en avgörande känsla som besökaren bär med sig genom hela 22/48