Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek Särskilda be
hov vid aktiviteter på folkbibliotek, för vuxna personer med learning difficulties eller liknande, förekommer i några artiklar. Beskrivningarna av deras behov och konkreta förslag till lösningar ger då intrycket att det främst handlar om personer med intellektuell funktionsnedsättning, att behoven handlar om att förstå och att bli förstådd, alternativt att bli accepterad (Holmes, 2008; McGowan m.fl., 2018). Några artiklar tar upp konkreta tips för alternativ kompletterande kommunikation (ACC), ibland i form av egentillverkade ordtavlor (communication boards) eller pedagogiska anpassningar (Forro, 2002; Mulliken & Atkins, 2009; Shepherd & McDougall, 2008). Emotionella behov eller svårigheter relaterade till psykisk ohälsa tas upp i ett fåtal artiklar. Om detta beror på att få skriver om dessa eller om det delvis kan vara ett resultat av den otydliga begreppsanvändningen är oklart, men några författare beskriver studenter med emotional problems eller mental illness (Hughes, 2012; Jurkowski, 2006), några beskriver besökare med svår psykisk sjukdom och tidvisa beteenden av våldsam karaktär (Pressley, 2017). Flera artikelförfattare beskriver diagnoser eller tillstånd som mental eller emotional där andra beskriver samma besökare som personer med developmental eller learning disabilities/impairments och så vidare. Forskningsmetoder En mycket vanlig insamlingsmetod i forskningsprojekten är att intervjua bibliotekspersonal om deras åsikter om eller erfarenheter av besökare med någon form av funktionsnedsättning. Några artikelförfattare tar specifikt upp och problematiserar frågan om vem som har tillfrågats och huruvida målgruppen (de presumtiva besökarna) själv kommit till tals (Beyene, 2018; Burke, 2009; Ciccone, 2018; Hill, 2013; Kumbier & Starkey, 2016; Pendergast, 2016; Pionke, 2016, 2017a). Flera forskare har gjort statistiska undersökningar av biblioteksverksamhet och/eller kvantitativa översikter av biblioteksforskning, men bara några tar upp funktionshinderrelaterade frågor. I en översikt konstateras angående tillgänglighetsperspektivet att det helt enkelt saknas. Några artiklar redovisar statistik över produktion och tillgång till alternativa medier (Bayat Bodaghi, Binti AwangNgah, & Abdullah, 2014; Khailova, 2005; Willis, 2012). Dock hittar vi inte sådana studier som fokuserar på kognitiv tillgänglighet i avseende på lokalerna och verksamheten i sig. Svensk biblioteksforskning Vi fann endast enstaka texter av författare med koppling till svenska institutioner i sökresultatet. Dessa tar upp alternativa medier/format (Forsberg, 2007) och universitetsstudenter med dyslexi (Bjorklund, 2011). I ett svensk-danskt samarbete presenterades hur folkbibliotek kan få dyslektiker att känna sig välkomna på biblioteket (Nielsen & Irvall, 2006). En generell översikt av svenska bibliotek beskriver den historiska och juridiska utvecklingen på området. Funktionshinderperspektivet nämns då med en redogörelse för Tal- och punktskriftsbiblioteket (Thomas, 2010). Äppelhyllor (en speciell plats där lättläst barnlitteratur samlas) nämns i rapporter och texter på det svenska området, till exempel (Börjesson, 2014), dock sällan i vetenskapliga tidskrifter. I vår översikt hittade vi inte forskningsartiklar publicerade på svenska, i tidskrifter med peer review. Däremot har det publicerats rapporter om alternativ till tryckta bokformat som t.ex. rapporten ”Äppelhyllevardag: folkbibliotekens arbete med tillgängliga medier för barn” (Börjesson, 2014) från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). I den årligen återkommande nationella SOM-undersökningen (Samhälle, Opinion och Medier) som genomförs av forskare vid Göteborgs universitet, ställdes 2018 frågor om svenskarnas läs- och biblioteksvanor. I den publicerade rapporten (SOM-institutet, Göteborgs universitet, 2019) förekommer dock inte begreppen funktionshinder eller funktionsnedsättning alls, inte heller diagnosbegrepp som till exempel synnedsättning, dyslexi eller lässvårigheter. Tillgänglighet och delaktighet både nämns och lyfts fram som särskilt viktiga 30/48