Kognitiv tillgänglighet på bibliotek 1
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek I en artikel
från Kanada beskrivs hur biblioteket ger personer med developmental disabilities tillgång till datorutrustning. I artikeln beskrivs developmental disabilities som inkluderande av personer med till exempel Downs syndrom och autism, och svårigheterna beskrivs i termer av lässvårigheter och generella inlärningssvårigheter. Tillgång till och kunskap att använda datorutrustning beskrivs som ett sätt att bli en del av samhället. Aktiviteterna beskrivs i termer av undervisning och personlig utveckling (Moisey, 2007). Flera artiklar tar upp behov av assisterande teknik och annan konkret anpassning av bibliotekslokaler och utrustning, främst utifrån syn/läsförmåga eller learning difficulties. En artikel, baserad på en studie gjord vid Lunds universitets uedicinska fakultets bibliotek, och studenter med dyslexi (Bjorklund, 2011) ger en ingående beskrivning av studenternas studiesituation och hur biblioteket har arbetat för att underlätta biblioteksanvändningen för denna grupp. En radikal lösning på otillgänglighet i bibliotekslokalerna lyfts fram i några artiklar, främst i något äldre texter, men även i länder med mindre inkluderande samhällsstrukturer. Olika förslag på lösningar läggs då fram för att förse läsare med böcker i sina hem eller på institutioner för vård eller boende, när läsarna inte kan komma till, eller in på, biblioteket (Ryder, 2004). Bibliotekens kulturverksamhet Kulturella aktiviteter beskrivs återkommande i termer av sagostunder, teater eller skapande verksamhet för barn och ungdomar with disabilities utan närmare specifikation. Det är i flertalet texter underförstått eller antytt att det är barn med kognitiva funktionsnedsättningar det främst handlar om och att aktiviteterna är specialanpassade för gruppen. Barn med autism eller barn med lässvårigheter är exempel på nämnda målgrupper. Läsinlärning anges som orsak till varför bibliotekens aktiviteter är viktiga för barn med funktionsnedsättningar. En annan anledning som nämns är att andra barn ska få träffa barn med funktionsnedsättningar, eller att de som har en funktionsnedsättning ska integreras i den vanliga verksamheten (Banks, 2004; Brady, Salas, Nuriddin, Rodgers, & Subramaniam, 2014; Giacomini, 2019; Grassi, 2018). Ett visst mått av särbehandling i kombination med normaliserande ambitioner kan skönjas i flera av artiklarna. Inkluderande litteratur Aktiviteter för barn- och ungdomsgrupper på bibliotek är överlag inriktade på högläsning och inte sällan poängterar författaren att litteraturen är vald för att spegla rollfigurer med funktionsnedsättningar, som en representation och inkluderande identifikation. Barn med funktionsnedsättning ska kunna känna igen sig i berättelserna (Williams & Deyoe, 2014; Wopperer, 2011 med flera). Men all representation är inte automatiskt av godo, konstaterar ett forskarlag som gjort en omfattande genomgång av barnböcker med rollkaraktärer som har en funktionsnedsättning. I studien analyseras ingående karaktärernas konstruktion, deras roll i berättelsen, författarens förkunskaper, tidsanda, med flera variabler. Det konstateras till exempel att rollfiguren med funktionsnedsättning ofta har en passiv roll i berättelsen och att det råder obalans mellan karaktärer med och utan referens till funktionalitet (Price, Ostrosky, & Mouzourou, 2016). I artikeln presenteras också en detaljerad beskrivning av hur analysen genomförts. Något som sällan tas upp är hur själva textinnehållet i berättelser och speciellt i skönlitteratur kan göras mer tillgängliga för personer med lässvårigheter. I en brittisk doktorsavhandling om dyslexi ger författaren några konkreta tips för att göra en text lättare att läsa, och poängterar bland annat hur illustrationer kan användas medvetet för att underlätta läsförståelsen, även för vuxna läsare, utan att överförenkla innehållet. Samma avhandling konstaterar att böcker i alternativa format som riktar sig till vuxna läsare med dyslexi, alltför ofta också hanteras av barnbibliotekarier, eller förvaras i närheten av barnavdelningen på biblioteket (Rutledge, 2000). 33/48