KTP Energi Sverige Kunskapsväxling 1
”Samverkan med akademi är en viktig kanal för att
ta del av kunskap och forskning” Flooré AB I Ånge kommun, på den norrländska landsbygden, ligger Torpshammar. Här finns huvudkontoret för en av Sveriges ledande leverantörer av vattenburen golvvärme. Företaget, vars specialitet är en egentillverkad och patenterad golvvärmeskiva, heter Flooré AB. Företaget levererar sina produkter både inom Sverige och på export till olika länder i Europa. Allt började med ett utvecklingsprojekt som tog fart på Kungliga Tekniska Högskolan 1991. Sedan dess har golvvärmesystemet genom åren utvecklats utifrån erfarenhet från branschen. Samverkan med akademi lade alltså grunden till företaget och därav var steget till högskolevärlden inte så stort när Flooré planerade för ett nytt utvecklingsprojekt. – För oss är samverkan med akademi en jätteviktig kanal för att ta del av kunskap och forskning, säger Lars Edfeldt som är produktchef på Flooré. Startade med en innovation Flooré grundades av Lars pappa, innovatören Håkan Rodin. Han var den som i början av 90-talet fick idén om de speciella golvskivorna och därefter utvecklade dem tillsammans med KTH. – Vi har haft kontakt med högskolor och universitet under alla år vi varit verksamma. KTP var däremot något nytt för oss, men vi tyckte det var ett intressant sätt för att fortsätta utvecklingen. Vi tyckte också att det var bra att vi på detta sätt kunde hjälpa en nyutexaminerad student in i arbetslivet, fortsätter Lars. Projektet Floorés golvskivor är tillverkade i EPS, frigolit i vardagligt tal, ett material som är 10 Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle bra på många sätt, men inte ur miljöhänseende. KTP-projektet kom därför att handla om att testa nya mer miljövänliga material för att så småningom kunna ta fram en ny golvskiva. Steg ett i projektet var att hitta en lämplig nyutexaminerad student som kunde projektleda arbetet. ”Projektet var ett lärande tillsammans med universitet och högskola” – Vi hade ett antal bra sökande kandidater men fastnade för Fanny Högberg. Hon var mest lämpad och kändes som rätt person för oss. Idag är hon anställd här, det var viktigt för oss när vi klev in i projektet, att vi skulle kunna anställa om det kändes bra. Projektet var ett lärande tillsammans med universitet och högskola, förklarar Lars. Fanny Högberg hade precis avslutat en utbildning till byggnadsingenjör på Högskolan i Gävle när hon via en studiekamrat som sökt ett annat KTP-projektledarjobb fick tipset om Flooré. – Genom min kompis så visste jag lite vad det handlade om, dessutom så visade det sig att min lärare från Gävle skulle vara akademisk coach i projektet. Det kändes tryggt. Läraren var Jan Akander med erfarenhet från många tidigare KTP-projekt. Dessutom hade Jan, eller Janne som han kallas, erfarenhet från Flooré. Dels från sin tid på KTH och dels som anställd på företaget under några år i början av 00-talet. – Jag var med redan från början när Lars pappa Håkan kom med idén och har genom åren följt företaget. Det var kul att få vara med och bidra igen, säger Janne. Janne har dock inte varit projektets enda akademiska coach, i just det här projektet var de hela tre coacher. Per Engstrand, professor inom massa- och pappersteknik och Gunilla Pettersson, doktor i kemi och teknik, båda från Mittuniversitetet. – Det var ett bra samarbete mellan Mittuniversitetet och Högskolan i Gävle. Jan kan de värmetekniska delarna medan jag och Per stod för kunskaper kring material och materialval, berättar Gunilla. – Det var ett intressant projekt som gick väldigt bra, mycket tack vare Fanny som är en klippa. Hon skulle lyckas med vilket projekt som helst, fyller Per i. KTP-projektledare Fanny Högberg. Det nya materialet Syftet med projektet var att hitta ett nytt material som var mer miljövänligt och som kunde vara en del av framtidens byggbransch. För att hitta en bra ersättare till EPS genomfördes materialtester och analyser av hållfasthetsegenskaper, värmekonduktivitet och hur fukt kan påverka materialets kompressionsstyrka. De material som klarade testerna bäst och som hade störst potential var kork