Advokaten 1
Praktisk juridik rättens betydelse juridiken den
tiden utgjorde folkrätt – kom konventionen att inkorporeras i svensk rätt. Likaså under min tid som forskarstuderande påbörjade Europadomstolen sin expansiva praxis rörande egendomsskyddet. Mina forskarstudier upplevdes inledningsvis som ganska teoretiska och inte särskilt betydelsefulla praktiskt. Under arbetets gång kom de dock att bli något i allra högsta grad handfast och relevant även ur praktiskt perspektiv. Vid tidpunkten för disputationen – år 2000 – hade vi sett Europadomstolens praxis överlag få mer och mer betydelse i svenska domstolar i och med inkorporationen. Vår svenska grundlag (regeringsformen) fick också, som vi erfor, mindre betydelse härvidlag eftersom Europadomstolen redan tillhandahöll en etablerad praxis för hur rättigheterna skulle tolkas. Så varför uppfinna hjulet på nytt, kan man tycka att domstolarna tänkte. Detta innebar dock inte att vi fick några svenska mål rörande egendomsskyddet enligt konventionen vid denna tidpunkt. Alltjämt var det Europadomstolen som fortsatte sin praxis. Europadomstolens egen praxis kom dock att innebära många nya sätt att se på skyddet för äganderätten som en mänsklig rättighet: 1. Det åligger det allmänna att inte bara avhålla sig från att begränsa rättigheten utom när det finns legitima skäl. Staten ska också respektera rättigheten vilket direkt framgår av Advokaten Nr 4 • 2017 PRESENTATION Jag heter Karin Åhman och har varit verksam som forskare och professor i offentlig rätt i Uppsala under många år. Numera är jag fristående konsult i avvaktan på nytt spännande arbete. Undervisar på delkurs 3 i ämnet konstitutionell rätt, på advokatkursen på Fågelbrohus. den inledande frasen i artikel 1 om envars rätt till respekt för äganderätten. Frasen benämns ofta som institutionsgarantin. Första gången som Europadomstolen fällde en stat för att ha brutit mot denna garanti var i Sporrong-Lönnroth-målet mot Sverige 1982! I målet hade fastighetsägare i Stockholms stad varit föremål för expropriationstillstånd i kombination med byggförbud under väldigt lång tid (dryga 20 år) utan att det gick att få en rättslig prövning av frågan. Det saknades också ersättningsrätt i svensk rätt för de förluster som ägarna åsamkades. 2. Europadomstolens egendomsbegrepp innebär också någonting nytt för en svensk publik. Inte bara fast och lös egendom är skyddsvärd utan i princip allt som rör ekonomiska rättigheter och aktiviteter förutsatt att dessa har ett tillräckligt precist stöd i lagstiftningen. 3. Ersättningsrätten – om än inte fastslagen i tilläggsprotokollet – ska i princip följa det folkrättsliga kravet på att vara ”prompt, adequate and effective” som Europadomstolen får förstås. Inte enbart vid berövanden av egendom ska ersättning utges utan det kan även krävas ersättning vid större regleringar om äganderättens kärna urgröps alltför mycket. Noteras bör också att Europadomstolen i ett mål mot Storbritannien ( James-målet från 1986) uttalade att det inte alltid krävs full ersättning vid berövanden. Starka sociala skäl kan medföra att rätten till full ersättning kan frångås, allt enligt domstolen i detta fall. 4. Legalitetskravet medför att den lagstiftning som tillåter ingrepp i äganderätten måste uppfylla krav på förutsebarhet och rättsstatlighet. Etcetera. Ytterligare konkreta exempel finns på hur tilläggsprotokollet förändrar ett svenskt synsätt på äganderätten. Varför ställa frågan om det går att skriva avhandling om skyddet för äganderätten (som anges i rubriken till detta avsnitt), kanske någon undrar? Jag fick frågan från en sedan länge etablerad jurist när jag ganska nyligen hade disputerat. Hen undrade med andra ord, som jag tolkade hens fråga, om det fanns någon juridik i ämnet. Jo, det gjorde det. Flera hundra sidor till och med … Allt sedan dess att avhandlingen var ett faktum (år 2000) har Europa47 Första gången som Europadomstolen fällde en stat för att ha brutit mot denna garanti var i SporrongLönnrothmålet mot Sverige 1982! »