Advokaten 1
REPORTAGE » upprätthåller de principer som ska ga
rantera att den tilltalades intressen tillvaratas, utan de har en mera handläggningsinriktad inställning till frågor av det här slaget. Så vad som anses vara ”lämpligt” kan lätt glida över i vad som anses vara bekvämt eller mest praktiskt, säger Thomas Olsson. KAN BLI SPRETIGT Advokat Henrik Olsson Lilja instämmer i kollegernas och Advokatsamfundets kritik mot de nya reglerna. Han befarar också att tillämpningen kan bli spretig framöver och att det kan ta många år innan tillämpningen ”satt sig”. – Hela lagstiftningen är som ett stort ramverk, där det finns stora möjligheter för framför allt polis och åklagare att vara innovativa. Det är lite obehagligt tycker jag. Men sedan kan det också bli väldigt mycket lokal praxis, säger han, och konstaterar att någon riktig praxis knappast kommer att skapas, eftersom HD sällan granskar den här typen av beslut. Henrik Olsson Lilja jämför med reformen En modernare rättegång, och de oklarheter som uppstått kring rätten till tilläggsförhör i hovrätten. – Där ser vi att det har blivit hovrätternas vice ordförande som har tagit ställning tillsammans. Det där gillar inte vän av rättssäkerhet, att det är vice ordförande-konferenser som ska avgöra vilka rättigheter man har. De är inte inskrivna i lag, om man säger så, konstaterar Henrik Olsson Lilja. Även Åklagarmyndigheten är tydlig med att de nya reglerna ännu är outforskat territorium, där åklagarna själva har en viktig roll i implementeringen. I en vägledning kring de nya reglerna, som kom i december 2021, skriver Åklagarmyndigheten bland annat att: ”Reglerna är fakultativa och det är av stor vikt att åklagarna tilllämpar dem för att de ska få genomslag.” I vägledningen skrivs också: ”Hur de nya reglerna faktiskt ska tillämpas har i hög utsträckning överlämnats av lagstiftaren till parterna och domstolen att bestämma utifrån lämplighetsöverväganden i det enskilda fallet.” Domstolen skrev sedan att förhöret skulle bedömas med viss försiktighet. I slutänden ansåg tingsrätten ändå ”vid en sammanvägd bedömning” vittnesmålet som trovärdigt. Henrik Olsson Lilja återkommer till den godtycklighet som han menar kan komma att prägla bedömningarna, när tidiga förhör nu ska användas mer. – Som jurist gillar man inte ”HELA LAGSTIFTNINGEN ÄR SOM ETT STORT RAMVERK, DÄR DET FINNS STORA MÖJLIGHETER FÖR FRAMFÖR ALLT POLIS OCH ÅKLAGARE ATT VARA INNOVATIVA. DET ÄR LITE OBEHAGLIGT TYCKER JAG.” henrik olsson lilja GILLAR INTE RAMLAGAR När detta skrivs har mindre än två månader gått sedan de nya reglerna om tidiga förhör trädde i kraft. Henrik Olsson Lilja beskriver stämningen som lite yrvaken, såväl bland advokater som inom Polisen och bland åklagare. Själv har Henrik Olsson Lilja inte heller konfronterats med det nya regelverket. Däremot har han som försvarare redan före lagändringarna fått pröva att förhöra ett vittne under förundersökningen. Vittnet var tillfälligt i Sverige, och åklagaren valde därför att hålla ett domstolsförhör ungefär ett halvår före huvudförhandlingen. Försvaret fick ta del av ett underlag inför förhöret. Ändå var det svårt att sköta försvararuppgiften som annars, uppger Henrik Olsson Lilja. – Jag försökte ställa frågor så gott det gick. Fredrik Ungerfält förutspår att försvararna, med de nya reglerna, står inför nya processrättsliga överväganden. OM LAGÄNDRINGEN Nya regler som mer än tidigare möjliggör användning av tidiga förhör i huvudförhandling trädde ikraft den 1 januari 2022. Reglerna har sin grund i förslag från Utredningen om processrätt och brottmål, med förre hovrättspresidenten och riksåklagaren Fredrik Wersäll som utredare. Wersäll överlämnade sitt slutbetänkande under 2019. I april 2021 kom regeringens förslag i form av en lagrådsremiss. Lagrådet riktade en del kritik 16 mot lagförslagen. När propositionen sedan kom i juni 2021 hade regeringen i viss mån vägt in synpunkterna från Lagrådet. Riksdagen beslutade i ärendet i november 2021, och de nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2022. De nya reglerna i 23, 35 och 36 kap. RB innebär utökade möjligheter att vid en huvudförhandling åberopa berättelser som lämnats tidigare. I praktiken handlar det om att domstolen kan: l tillåta berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis vid huvudförhandlingen, l ta upp bevis i domstol före huvudförhandling, till exempel i stora brottmål eller om det kan antas få betydelse för frågan om att häva ett häktningsbeslut eller restriktioner, l använda vittnesattester som bevis i stället för förhör under huvudförhandlingen, det vill säga åberopa utsagor som lämnats eller ADVOKATEN NR 2 • 2022 Sedan spelades förhöret upp ett halvår senare i huvudförhandlingen. Då hade vi hela materialet och hade kunnat hålla en helt annan typ av motförhör, säger han. ramlagstiftning. Men det är vad detta är. Man överlåter tillämpningen alldeles för mycket till de brottsbekämpande myndigheterna, och så tar man bort den fundamentala skalpellen som vi försvarsadvokater har, nämligen det klassiska motförhöret. Till skillnad från de två andra advokaterna har Tomas Olsson redan i praktiken stött på reglerna om tidiga förhör – och ett av de problem som många förutspådde. Det handlade om ett fall i Solna tingsrätt, där ett vittne i förhör identifierat den misstänkte. Vittnet tog sedan tillbaka identifikationen, med en för klaring till agerandet. Åklagaren begärde då att få spela upp det förhör där den misstänkte pekades ut. Försvaret ansåg att det inte var lämpligt, eftersom det fanns ytterligare ett förhör. – Tingsrätten beslutade då att man skulle spela upp båda förhören. Det blir ju en otroligt märklig situation – hur ska tingsrätten värdera två olika polisförhör där personen säger två helt olika saker? frågar Thomas Olsson, som befarar att vi kommer att få se liknande situationer framöver. Ett sätt att undvika sådana här konstiga situationer skulle vara att bygga in en mekanism där man föreskriver att åklagare och försvar ska vara överens om uppspelning för att det ska kunna genomföras, påpekar Thomas Olsson. – Men i stället har man lämnat över det till domstolarna att göra en lämplighetsbedömning. Det kommer inte att leda till några positiva resultat.