Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Vem granskar medielogiken är inte all
tid lätt att begripa. Godtycklig, opportun, eller bara helt slumpmässig. Som berättelsen om hur Riksrevisionen gjorde en person till tre olika domare i rapporten om arvodering av offentliga försvarare. Det är ingen ny berättelse, men apropå medielogik försvann den nästan helt i nyhetsflödet. Jag skrev om den själv i början av januari, utanför traditionella medier. Ämnet är långt utanför mitt expertområde, men saken var så otrolig, så spektakulär att den var tvungen att skrivas. Nyheten blev också mer och mer intressant ju djupare den granskades. Inte minst eftersom Riksrevisionen medgav problem, men samtidigt förklarade att de inte ville korrigera eller uppdatera det. Allt detta är så klart särskilt pikant eftersom misstagen gjordes i en rapport som kritiserade just domstolar för att vara lata, mätta katter som godtyckligt gav ersättning till offentliga försvarare. Och därför skriver jag om händelsen här igen. För det finns en berättelse som är förtjänar en bredare läsekrets. men låt oss backa tillbaka till händelsen som startade allt. En nyhet som fick ovanligt stor medieuppmärksamhet: Ersättning till offentliga försvarare. Dagens Juridik publicerade strax efter nyår en lista över de fem advokater som hade högst årsarvode som offentliga försvarare. Totalt har de fem fått ut över 9 miljoner kronor. Expressen läste artikeln och hittade en saftigare rubrik: ”Gängens advokater i topp – tjänat över 9 miljoner”. Vilket väl var sant och säkert också relevant. Kanske är det också ett problem med höga ersättningar, om detta vet jag lite och om detta handlar inte heller denna text. För flera medier valde i sin rapportering att också inkludera en rapport från Riksrevisionen i oktober 2021. I den rapporten slår myndigheten fast ”allvarliga brister i uppfölj18 EMANUEL KARLSTEN Riksrevisionen gjorde en person till tre olika domare i rapporten om arvodering av offentliga försvarare. Om det och betydelsen av att Riksrevisionen inte korrigerar ett uppenbart och pinsamt misstag skriver journalisten Emanuel Karlsten. Han föreläser om sociala medier, digitalisering och var vinnare av Stora journalistpriset 2020. ning och kontroll” i den ersättning domstolar ger till offentliga försvarare och andra rättsliga biträden. Det här fick rådmannen Niklas Ljunggren att reagera. Han följde nyhetsrapporteringen kring arvodena och när han såg att Riksrevisionens rapport fick nytt liv kunde han inte längre vara tyst. För tyst hade han varit sedan oktober, då han första gången läste rapporten. Han hade då reagerat på tre citat i rapporten. De påstods vara från tre olika personer av totalt tolv intervjuade domare. Citaten var spektakulära: ”Vi sitter på kranen till statskassan och det är ingen som hejdar oss”, sa en domare. En annan: ”Om vi beviljar [den yrkade] ersättningen så är alla glada”, medan en tredje tyckte ersättningsfrågan ”inte är så juridiskt viktig, inte så intressant och man orkar inte”. Ljunggren kunde inte tro att så nonchalanta citat kom från tre olika domare. Han begärde ut anonymiserade minnesanteckningar och fick sin farhåga bekräftad: Alla citat kom från en och samma person. Han mejlade sitt fynd till Riksrevisionen och förutsatADVOKATEN NR 2 • 2022 FOTO: STINA STJERNKVIST