Advokaten 1
DEBATT – en tillbakablick samfundet, som även lät
utvärdera resultatet. Synpunkter och förslag till åtgärder lämnades av nätverket till Advokatsamfundet i maj 1995. Senare under 1995 genomfördes på uppdrag av samfundet ytterligare en enkät riktad till samtliga ledamöter framtagen av TEMO. Enkätsvaren föranledde Advokatsamfundets styrelse att tillsätta en jämställdhetsgrupp med Lars Hjalmars som ordförande och Louise Bjurwill, Per Sjunnesson och Ragna Ferneman-Heurgren samt biträdande generalsekreteraren Britt-Louise Marteleur-Agrell som ledamöter. Gruppen arbetade under perioden 1995–1998. Det viktigaste resultatet var att advokatförsäkringen utökades med ett försäkringsskydd för föräldralediga jurister, vilket skulle täcka en del av kostnaderna under föräldraledigheten. Försäkringen togs dock bort efter en tid. I jämställdhetsgruppens regi genomfördes även ett antal seminarier för kvinnliga advokater och biträdande jurister. tyvärr fanns det förslag som inte fick gehör av jämställdhetsgruppens majoritet. Ett mentorskapsprogram på individuell nivå för unga jurister inom kåren var ett sådant. Förslaget möttes av stor skepsis, då man ADVOKATEN NR 2 • 2022 såg en risk för att unik byråkunskap skulle spridas. Att sprida mer kunskap om advokatyrket bland kvinnliga juridikstuderande var ett annat förslag som förkastades. Införandet av ett moment om jämställdhet inom ramen för kursen ”Advokatyrkets etik och teknik” diskuterades. Inom nätverket utarbetades ett kursprogram som lektor Gudrun Nordborg vid Umeå universitet åtog sig att ansvara för. Det behandlades positivt i jämställdhetsgruppen, som remitterade det till styrelsen. Avgörandet fälldes dock av ansvariga för etikkursen. Deras svar blev att det saknades utrymme för kursmomentet ifråga. för att öka jämställdheten räcker det inte med intressanta diskussioner och möten. Det krävs ett aktivt arbete på bred front. Nätverket utarbetade därför en omfattande jämställdhetsplan som vi ansåg borde ligga till grund för det fortsatta jämställdhetsarbetet inom Advokatsamfundet. Syftet med jämställdhetsarbetet skulle främst vara att rekrytera fler kvinnor till advokatyrket, att behålla kvinnliga biträdande jurister samt att förbättra arbetsvillkoren för yngre jurister. Nätverkets förslag tillställdes Advokatsamfundets styrelse i november 1999. Responsen uteblev dock. Nätverkets jämställdhetsarbete fick stor uppmärksamhet i Advokaten under Marianne Pokornys tid som chefredaktör. På så sätt spreds information om jämställdhetsfrågorna till hela kåren, vilket var väsentligt då jämställdhet är en fråga för både män och kvinnor. det är nedslående att notera att de problem som fanns och som påtalades redan för närmare trettio år sedan kvarstår. Att mycket mer behöver göras för att åstadkomma verklig förändring är uppenbart. Det är därför glädjande att man inom Advokatsamfundet nu uppmärksammar de problem som finns inom advokatkåren och att samfundet gör något konkret för att öka jämställdheten inom kåren. Det är vår förhoppning att intresset består och att de åtgärder som vidtas leder till att fler kvinnor får förutsättningar att såväl välja advokatyrket som att stanna inom yrket. Det är inte bara en jämställdhetsfråga utan också i hög grad ett klientintresse! Catharina Tholin Annica Ullsten Anitha Jabin Ragna Ferneman-Heurgren 45 DET ÄR DÄRFÖR GLÄDJANDE ATT MAN INOM ADVOKATSAMFUNDET NU UPPMÄRKSAMMAR DE PROBLEM SOM FINNS INOM ADVOKATKÅREN OCH ATT SAMFUNDET GÖR NÅGOT KONKRET FÖR ATT ÖKA JÄMSTÄLLDHETEN INOM KÅREN.