ÅRSREDOVISNING 2017 1
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE nostiserat. Under sommarmå
naderna har det krävts åtgärder för att säkra resurser att klara denna utmaning. Den genomsnittliga förseningen uppgick till 0,02 (0,05) minuter per flygning, vilket är bättre än EUs mål för det dansk-svenska luftrummet, som var 0,10 (0,10) minuter per flygning. De flygtrafikledningstjänster som levereras till Försvarsmakten och civila flygplatser har genomförts enligt de avtal som tecknats. LFV har en kontinuerlig dialog och uppföljning av våra leveranser till dessa kunder. LFV har deltagit tillsammans med Försvarsmakten i planering och genomförande av flera försvarsmaktsövningar under året. Under Aurora i september, som var den största, gav LFV Försvarsmakten ett aktiv stöd att genomföra övningen med gott resultat. Detta utan att den civila luftfarten påverkades negativt i någon större omfattning. Nyckeln till denna framgång har varit ett gott samarbete och en god planering samt engagerade medarbetare. Försvarsmakten I Sverige är den civila och militära flygtrafiktjänsten helt integrerad, till skillnad från andra länder i omvärlden. LFV ansvarar i alla beredskapsskeden för flygtrafiktjänsten för både civil och militär luftfart. LFV har ett nära samarbete med Försvarsmakten, som syftar till att upprätthålla en effektiv och robust flygtrafiktjänst. Samverkan omfattar också utbildning av LFVs flygledare samt utbildning av Försvarsmaktens reservofficerare i flygtrafiktjänst. LFV deltar i nationella och internationella möten där såväl LFVs som Försvarsmaktens intressen bevakas, enligt det huvudavtal som finns mellan parterna. Försvarsmakten har för närvarande sju flygplatser i Sverige där LFVs personal utför flygtrafiktjänst. Vid en av dessa flygplatser, Vidsel, invigdes ett nytt flygledartorn i augusti. Försvarsmakten är beställare och Försvarets Materielverk, FMV har låtit bygga det nya tornet. Inom teknikområdet pågår kontinuerlig nyutveckling samt fortlöpande uppdateringar av befintliga system. LFV är sedan 2012 myndighet för den civila luftfarten med särskilt ansvar för krisberedskap samt vid höjd beredskap. LFV har även funktionen Tjänsteman i Beredskap. Återupptagen totalförsvarsplanering och stärkt säkerhetsskydd LFV har under det senaste året arbetat intensivt med regeringsuppdragen ”ÅterLFV ÅRSREDOVISNING 2017 upptagen totalförsvarsplanering” och ”Stärkt säkerhetsskydd”. Båda områdena är föranledda av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge som ställer nya och större krav på LFV, övriga transportsektorn och samhället i stort. LFV har valt att jobba med uppdragen parallellt utifrån synen att ett robust säkerhetsskydd, i alla dess delar, är en förutsättning för LFVs totalförsvarsplanering. Totalförsvarsplaneringen har bedrivits i projektform som delvis finansierats av så kallade 2:4-medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Regeringens anslag 2:4 Krisberedskap är ett viktigt styrinstrument för att bidra till att uppnå regeringens mål för samhällets säkerhet. Resultatet från projektet är en flerårig handlingsplan och innehållande bland annat beredskapsplanering, utbildning och infrastruktursatsningar. Allt i syfte att bidra till ett starkare och tryggare Sverige. När det gäller ett mer robust säkerhetsskydd så har många förbättringar skett, bland annat en översyn av våra säkerhetsskyddsavtal och hantering av verksamhetsinformation. Inom båda uppdragen har LFV intensifierat samverkan och kontroll av såväl partners som leverantörer. Utöver arbetet i Samverkansområde Transporter (SOTP) som sammanhålls av MSB, har nätverk skapats tillsammans med övriga transportmyndigheter. Flygsäkerhet LFVs huvudmål för flygsäkerhet är att LFV ska arbeta proaktivt för att kontinuerligt utveckla flygsäkerhetsarbetet. Arbetet ska ske proaktivt för att upprätthålla en god flygsäkerhet. LFV ska inte bidra till någon flygsäkerhetsrelaterad händelse som medför att människor allvarligt skadas eller omkommer. Flygsäkerhetsarbetet genomsyrar hela organisationen på alla nivåer och ingår som en naturlig del i alla processer, i den dagliga verksamheten men också i det mer långsiktiga, strategiska arbetet. Utgångspunkten är att arbeta förebyggande med risker istället för att invänta händelser som sedan ska utredas. LFV arbetar strukturerat med fokusområdena rullbaneintrång, separationsunderskridanden, luftrumsintrång, flygning utan transponder, teknik och drönare. LFV når de högt uppsatta flygsäkerhetsmålen för 2017 och det innebär att LFVs flygsäkerhet är mycket god. Rapporteringsbenägenheten är också fortsatt hög. 2017 registrerades 3 407 (2 220) störningsrapporter. Under året har drygt 20 utredningar av incidenter genomförts för att analysera inverkande faktorer och genomföra flygsäkerhetshöjande åtgärder. Flygsäkerhetsindex, vilket baseras på riskklassningar av separationsunderskridanden och Runway Incursions (rullbaneintrång) i förhållande till antalet rörelser som LFV hanterar, mäter LFVs riskexponering utifrån allvarligheten i incidenterna och upprepningar i händelsen. Målet är att flygsäkerhetsindex ska ligga under 3 (3), vilket det har gjort med god marginal under hela året, och det uppgick till cirka 0,09 (1,2) i december 2017. Runway Incursions, är fortsatt ett viktigt fokusområde inom flygsäkerhet. Implementering pågår av de aktiviteter som beslutats från det under föregående år genomförda programmet för att minska rullbaneintrången. Under året har 2 (1) händelser preliminärt klassats med allvarlighet A eller B. Under 2017 rapporterades 64 (84) incidenter på rullbana, vilket är en minskning jämfört med föregående år. LFV ansågs ha bidragit till 9 (11) fall. Det har under 2017 inträffat 35 (35) stycken separationsunderskridanden. LFV bedömdes vara direkt bidragande till 22 (20). Med separationsunderskridanden avses att två luftfartyg kommer för nära varandra. För den verksamhet som bedrivs inom NUACs svenska verksamhet – det vill säga kontrollcentralerna i Stockholm och Malmö – var målet 2017 högst 3 (1) händelser med direkt involvering av flygtrafiktjänsten och där allvarlighetsgraden av händelsen bedöms vara av A, B eller C per 100 000 flygtimmar fördelat på ACC respektive APP. NUAC uppfyller målet då antalet händelser per 100 000 flygtimmar uppgår till 0,53 (0,28) respektive 0,00 (0,00). LFV följer särskilt avvikelserapporter för den fjärrstyrda flygtrafikledningen. Den största förändringen jämfört med ett konventionellt torn är hanteringen av den visuella presentationen där flygledaren ser trafiken på skärmar i stället för genom fönstret i ett flygledartorn. Baserat på snart tre års erfarenhet av fjärrstyrd flygtrafikledning har avbrottsplanen för bortfall av den visuella presentationen reviderats och förtydligats. Under året har ingen händelse rapporterats som avviker från traditionell torntjänst. 35