Bokstart i världen 1
Bokstart i världen 3. Bokgåvoprogram – några exem
pel 3.1 Bokgåvoprogrammen växer fram Bokgåvoprogram har funnits under lång tid. På ett sjukhus i Boston, började pediatriker redan 1989 dela ut bokgåvor till de minsta barnen vid deras hälsobesök. Bookstart startade 1992 som ett pilotprojekt i Birmingham där 300 barn mellan 6–9 månader blev erbjudna bokgåvor som delades ut vid en hälsokontroll. Då gick den läsfrämjande organisationen BookTrust samman med biblioteket och barnhälsovården i Birmingham för att främja läsning till små barn. Vid en barnhälsokontroll lämnades böcker över till familjen och sjuksköterskan uppmuntrade föräldrarna att läsa med barnen. Konceptet Bokstart har spridit sig och idag finns liknande satsningar i omkring 30 länder. Flera av dessa (24 st) är anslutna till det globala nätverket för tidiga bokgåvoprogram i EURead, som är en institution inom EU som verkar för läsfrämjande (EURead, 2020). Bokgåvoprogram av olika slag är inte heller någonting nytt i Sverige. Redan 1984 initierades BokNallen i Markaryd, vilket var ett läsfrämjande arbete där bl.a. barnhälsovården genomförde ett hembesök med bokgåva och ”boklek” (Rydsjö, 2012). Att folkbibliotek och barnhälsovård samarbetar kring att dela ut bokgåvor till små barn är, 35 år senare, fortfarande den vanligaste förekommande aktiviteten som de samarbetar kring (Hampson Lundh & Michnik, 2014; Rydsjö, 2012). Samverkan mellan folkbibliotek och BHV inom Sveriges kommuner och regioner är inte något ovanligt och av alla folkbibliotek i Sverige nämner omkring hälften att de samverkar med BHV och förskolan (något mer än hälften) (Kulturrådet, 2020). Utöver Bokstart finns det några läsfrämjande projekt och program i Sverige som riktar sig till de allra yngsta. Mellan 2012–2015 så genomfördes den läsfrämjande satsningen ”BERÄTTA, LEKA, LÄSA” av Läsrörelsen. Satsningen ämnade att främja samarbeten mellan förskolor och bibliotek genom att arbeta med läsning för barn i åldern 1–3 år.” (Johansson & Hillén, 2016). Projektet syftade till att öka kunskapen om barnlitteratur i verksamheterna, stimulera föräldrarnas engagemang och främja små barns tidiga möten med litteraturen. Andra liknande program har varit ”Med språket framför sig” (Västerbotten och Hallands län) och ”Läs för mig pappa” (ABF) som är exempel på hur olika aktörer arbetar med läsfrämjande för de allra minsta. Det har även varit vanligt förekommande med andra läsfrämjande arbeten i Sverige som varit till för de allra minsta, exempelvis förskolors arbete med kapprumsbibliotek (Johansson, 2017) eller bokgåvor i samarbete mellan bibliotek och barnhälsovård (Rydsjö, 2012). Utan att göra några anspråk på att ge en fullständig kartläggning över svenska läsfrämjande satsningar verkar den övergripande bilden vara att det på olika platser och hos olika aktörer vuxit fram olika, mer eller mindre långlivade, satsningar kring läsfrämjande till de allra minsta, oftast genom olika slags bokgåvosatsningar. 3.2 Bokstart i Sverige Här följer en kortfattad beskrivning av hur Bokstart i Sverige är upplagt. För en närmare beskrivning se gärna uppföljningen av Bokstart i Sverige (Kulturrådet, 2020). Bokstart i Sverige initierades 2014 av Kulturrådet, som modell användes Bokstart i Danmark. Detta innebar bland annat att de fem utvalda pilotprojekten fokuserade sin verksamhet på en viss målgrupp utifrån socioekonomiska förutsättningar men också en färdig modell för hembesök och bokgåvor vid 6, 12, 18 och 36 månader. Kulturrådet fick 2017 ett regeringsuppdrag, som sträcker sig till och med 2020, att utveckla Bokstart vidare. Det nationella programmet är baserat på att kommuner och regioner kan söka projektmedel för att initiera bokstartsprojekt och språknätverk, där samverkan mellan bibliotek, barnhälsovård och förskola är central. Hur Bokstart skulle utformas lokalt lämnas dock tämligen öppet för kommuner och regioner att själva designa, dock finns det några krav i att bokstartsinitiativet ska: 11/52