Bokstart i världen 1
Bokstart i världen Det finns även enstaka studier
inom den statsvetenskapliga disciplinen från Bokstart i Taiwan. Där har spridningen av Bokstart som program och policy studerats. 4.2 Vad säger litteraturen? Vad säger litteraturen om bokgåvoprogram i relation till den språkliga hemmiljön och tidig språkutveckling? Sammantaget finns det en slående samstämmighet inom litteraturen och de empiriska resultat som presenteras. Tidiga språkliga aktiviteter i hemmet är viktiga för små barns språkutveckling och bokgåvoprogram som Bokstart och Reach Out and Read kan bidra till att öka de språkliga aktiviteterna i hemmet. Redovisningen av forskningsresultatet börjar i att undersöka hur bokgåvoprogrammen kan påverka den språkliga hemmiljön (attityder och beteenden i barnens familjer och hem gentemot skriftspråkliga aktiviteter, till exempel högläsning). Sedan beskrivs några studier som visar sambanden mellan hemmiljön och barnets faktiska språkutveckling. Slutligen beskrivs de studier som undersökt bokgåvoprogrammens inverkan på barns språkutveckling. 4.2.1 Den språkliga hemmiljön En central fråga för bokgåvoprogrammen handlar om den språkliga hemmiljön för barnen och familjen. Kärnan i bokgåvoprogrammen är att främja läsning och språkliga aktiviteter i familjer med små barn, varför denna fråga också har ägnats mycket uppmärksamhet. Den huvudsakliga frågan är huruvida bokgåvoprogram som Bokstart och Reach Out and Read främjar de språkliga hemmiljöerna för små barn eller inte? Detta mäts ofta genom att se hur ofta föräldrar läser tillsammans med barnet, hur många böcker de har i hemmet, om läsning ingår som en favoritaktivitet för barnen, om hen har en favoritbok, vilka attityder gentemot läsning föräldrarna besitter etc. Den övergripande bilden från denna översikt är att bokgåvoprogram påverkar föräldrars attityder och beteenden i önskad riktning. Det finns belägg för att bokgåvoprogram som Bokstart och Reach Out and Read leder till att föräldrar i högre utsträckning ägnar sig åt språkliga aktiviteter i hemmet och att programmen generellt fungerar som ett stöd för små barns språkutveckling (Needlman & Silverstein, 2004; Sanders m.fl., 2000; Fricke m.fl. 2016; Golova m.fl., 1999; High m.fl. 1998; Berg, 2015; Bondt, Willenberg & Bus, 2020). Reach Out and Read i USA är det program som varit utgångspunkt för de flesta studier gällande språkliga hemmiljöer. Tidigt fann High m.fl. (1998) i en studie att deltagande familjer i Reach Out and Read i högre utsträckning läste godnattsaga med sina barn, jämfört med familjer som inte deltog i programmet (dvs. mottog bokgåvor och vägledning från barnhälsovården). Även attityderna gentemot läsning som aktivitet noterades vara bättre bland dem som deltog i programmet. Även Golova m.fl. (1999) finner att barn som deltog i programmet blev lästa för i högre utsträckning och har fler böcker i hemmet. Båda dessa undersökningar har avgränsat sina urval till låginkomstagande familjer, utifrån att socioekonomiska faktorer utgör en riskvariabel för barns språkutveckling. Resultaten indikerar således också att bokgåvoprogram i likhet med Reach Out and Read kan bidra till att främja förutsättningar för språkutveckling för barn i socioekonomiskt utsatta familjer. Ett flertal liknande studier har genomförts som alla mäter de skriftspråkliga aktiviteterna i hemmet, vilka alla visar liknande resultat (Fricke m.fl. 2016; Sanders m.fl., 2000; Canfield m.fl. 2018; Needlman m.fl. 2005). Värt att notera är också att även om de flesta hade tämligen små urval, så hade Needlman m.fl. (2005) ett nationellt urval (1647 deltagande barn) i USA, dock var varken urvalet representativt för hela populationen8 och platserna var inte heller slumpmässigt utvalda, därför ska resultaten 8. Urvalet var baserat på ett så kallat convenience sample, alltså att deltagarna i studien samlades från kliniker där ROR inte hade (men planerades) implementeras och jämfördes med barn från kliniker där ROR redan fanns. 24/52