Bokstart i världen 1
Bokstart i världen bokstartaren och föräldrarna b
ygger på att föräldrarna tar sig till biblioteket. Det verkar således vara en utmaning med den modellen att nå de familjer som har mindre insikt i läsningens betydelse för barnen. Som Berg vidare beskriver kan en sådan modell stötta de som redan har goda förutsättningar snarare än tvärtom: De nuvarande resultaten indikerar att Bokstart inte bidrar till att minska skillnaderna i vokabulär vid skolstart mellan barn från familjer med lägre och högre utbildningsbakgrund. Projektet kan komma att stödja “de rika” istället för “de fattiga”, vilket kan komma att stärka matteuseffekten ”de rika blir rikare och de fattiga fattigare”. (Berg, 2015: 68, vår översättning). Som visas i Bergs (2015) studie verkar Boekstart i Nederländerna i större utsträckning intressera familjer med goda socioekonomiska förutsättningar. Denna fråga är mycket aktuell bland bokgåvoprogrammen i EURead. Häri blir givetvis modellen för programmet viktig och det krävs troligtvis en mängd av metoder för att kunna nå ut till alla familjer. Det behöver dock inte betyda att de generella insatserna inte behövs eller att familjer med goda socioekonomiska förutsättningar inte behöver få lära sig mer om hur viktig roll de har för barnens språkutveckling. De flesta program arbetar med såväl generella som riktade insatser. En annan aspekt av målgruppsanpassade insatser är flerspråkighet. Anderson m.fl. (2017) har i en litteraturöversikt inkluderat family literacy-program9 som fokuserar på just tvåspråkighet bland barnen. De konstaterar att dessa program är lovande för att stärka barn från flerspråkiga hems språkutveckling, genom begreppet additive bilingualism (Cummins via Anderson m.fl., 2017), dvs. att barn kan lära sig ett nytt språk parallellt med sitt modersmål. Inom de flesta bokgåvoprogram verkar det finnas en aspekt om flerspråkighet och budskapet om att familjer ska ingå skriftspråkliga aktiviteter på sitt modersmål är centralt. Något de också noterar är att högläsning inte är en universell tradition, men är en central del i alla bokgåvoprogram. Detta kan vara viktigt vad gäller olika språkkulturer, vilket många bokgåvoprogram också noterar. Det är de skriftspråkliga aktiviteterna (läsa, sjunga, ramsa, berätta, rimma, osv.) som är viktiga, men boken är ett värdefullt och centralt verktyg för att få familjerna att initiera sådana aktiviteter. En viktig del i bokgåvoprogrammen vad gäller flerspråkighet menar bl.a. Sanders m.fl. (2000) och Byington m.fl. (2008) är att böcker och information på familjens modersmål finns tillgängligt (i studien gäller det spansktalande familjer inom Reach Out and Read). Att kunna kommunicera är givetvis centralt både för att själva mötet med familjen ska vara förtroendeingivande, men också att böcker på fler språk kan uppmuntra och underlätta för flerspråkiga familjer att läsa i hemmet. 4.4 Bokstartare, samverkan och förutsättningar I detta kapitel beskrivs de olika aktörernas relation till bokgåvoprogrammen utifrån den genomgångna litteraturen. Aktörerna diskuteras utifrån frågor som hur bokgivande professioner påverkas och påverkar familjerna genom programmen, vad samverkans roll är i detta och förutsättningarna för att implementera bokgåvoprogram. Slutligen beskrivs också den svenska forskningen om förskolornas roll och barns delaktighet i Bokstart. 9. Notera att de program som studeras inte endast riktar sig till små barn samt inte endast har karaktären av bokgåvoprogram som är huvudfokus i denna studie. 29/52