Bokstart i världen 1
Bokstart i världen ett svar på vilken väg som är
bäst att ta, då anpassningen till lokala förutsättningar har varit viktig i samtliga bokgåvoprogram. Flera studier här fokuserar på mätbara indikationer av skriftspråkliga aktiviteter i hemmet. Det finns också studier som fokuserar på andra, mer kvalitativa aspekter av detta. Kucirkova m.fl. (2018) undersöker vad som kan tänkas påverka kvaliteten och frekvensen av läsning i hemmet. De skapar en skala för att kunna bedöma kvaliteten i högläsningssessioner mellan föräldrar och barn. Skalan skapas utifrån kända metoder för pedagogisk högläsning såsom att interagera, ställa frågor, peka i boken, vara stöttande och uppmuntrande etc. Denna skala möjliggör att de sedan kan undersöka samband mellan olika variabler och kvaliteten på högläsningen. De finner bland annat att relationen mellan föräldrarna och barnet påverkar och att föräldrar med temperamentsfulla barn generellt har mer kvalitativa högläsningssessioner. Ett återkommande begrepp för en läsmetod är dialogisk läsning eller dialogläsning, vilket enkelt kan beskrivas som när barnet involveras i läsningen. Interaktionen kan vara att fråga barnet frågor, peka i boken, återupprepa ord, anpassa läsningen till barnets intresse och koppla händelserna till barnets erfarenheter osv. (se till exempel Wirth, m.fl., 2019 och Bergström & Wijk, 2018). Bokgåvoprogrammen syftar till att öka läslusten i hemmet och betonar vikten av att familjerna ska läsa hemma eftersom det, förutom att vara nyttigt, också kan vara roligt och mysigt. Dock finns det en ambition om en ökad läskvalitet, vilket också är viktigt (Bergström & Wijk, 2018) för att högläsningen och andra skriftspråkliga aktiviteter (såsom ramsa, rimma, sjunga osv.) ska få de effekter som beskrivits här för barnen. Vägledningen som bokgivaren erbjuder föräldern när bokgåvan överlämnas är således mycket viktig och detta lyfts också som en framgångsfaktor i varför programmet Reach Out and Read verkar vara så effektivt (Bondt, Willenberg & Bus, 2020). Utifrån Språkstegen (ett bokstartsprojekt i regionerna Blekinge och Kronoberg) så betonar Bergström och Wijk (2018) att det är viktigt att visa för föräldrarna hur dialoglösning går till. Således är utbildning och kompetensutveckling för de professioner som blir bokstartare mycket viktigt. Apps m.fl. (2016) beskriver några faktorer som verkar vara återkommande för framgångsrikt bokgivande. Exempel som lyfts fram i den utvärderingen, och som återkommer i andra sammanhang, är engagerade bokgivare, personlig kontakt, att lyssna in familjen och barnet, god vägledning till föräldrarna och regelbundna personliga kontakttillfällen. Från utvärderingen av SPRÅKA, LEKA, LÄSA lyfter författarna betydelsen av att de som ska genomföra projektet får tillräckligt med tid och resurser för planering för att projektet ska bli framgångsrikt. Det är också viktigt med återkommande utvärderings- och planeringssamtal. En viktig del är också att arbetet förankras bland chefer och beslutsfattare (Johansson och Hillén, 2016). 4.3.2 Generella eller inriktade insatser? Många av bokgåvoprogrammen riktar sig direkt eller indirekt mot familjer som är i behov av extra stöd. I detta avsnitt beskrivs några aspekter om just målgruppsanpassning, särskilt i relation till flerspråkiga familjer och familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar. Från forskningen vet vi att socioekonomiska variabler utgör en riskfaktor för barns språkutveckling (se till exempel Shahaeian, 2018). Vidare verkar flera effektmätningar indikera att bokgåvoprogrammen kan vara verkningsfulla när det kommer till att jämna ut dessa förutsättningar (Needlman m.fl., 2019; Byington m.fl., 2008; Diener m.fl., 2012; Venn, 2014; Needlman & Silverstein, 2004). Många effektmätande studier fokuserar också på grupper med lägre socioekonomisk status (Needlman & Silverstein, 2004). I en utvärdering av Bookstart rapporterade familjer med lägre socioekonomisk status högre nytta än de med hög status (Venn, 2014) och Fricke m.fl. (2016) noterar också att effekterna av Reach Out and Read ofta är relativt större för familjer med lägre utbildningsnivå. Som Berg (2015) visar är den största farhågan att bokgåvoprogrammet skulle misslyckas med att nå ut till dessa grupper. I det nederländska fallet handlar utmaningen om att interaktionen mellan 28/52