Bokstart i världen 1
Bokstart i världen kultur för förändring inom org
anisationen (Sun m.fl., 2013). Det verkar finnas tämligen begränsade studier, utöver de från Taiwans kontext, som studerar Bokstarts spridningsmönster. 4.4.3 Förskola och delaktighet I svensk forskning om små barns språkutveckling verkar det, enligt intervjuerna och materialinsamlingen som har gjorts i denna kunskapsöversikt, som att de flesta studier är koncentrerade kring förskolan. Enligt den bild som ges utifrån intervjuer och databassökningar verkar studierna kring familjernas roll i små barns språkutveckling och bokgåvoprogram i likhet med Bokstart vara få. Det verkar som att det fokus som för bara några år sedan fanns kring familjen och hemmets roll är något avtagande. Det finns visserligen följeforskning i flera av Bokstartsprojekten (till exempel i Blekinge Kronoberg och Gävleborg som redogörs i denna översikt, samt Gotlands pågående följeforskning som ska undersöka hur föräldrars attityder påverkas av deltagande i Bokstart), men utöver detta verkar den mesta forskning vara koncentrerad i förskolans värld. Detta är kanske inte så förvånande, då förskolan har en mycket central roll i barnens språkutveckling och att de flesta små barn i Sverige också går i förskolan (Sveriges Kommuner och Regioner, 2017). Denna översikt går inte djupare in i den pedagogiska forskningen kring early literacy, då fokus i detta sammanhang är familjens roll för att skapa läsglädje och för barnen, dock är det några intressanta studier som vi vill lyfta i ljuset av förskolans roll i Bokstart Sverige. Det handlar dels om hur förskolor arbetar med språkstimulerande aktiviteter och länken mellan förskolan och hemmet. Vidare handlar det om hur bokstartaktörer kan arbeta med delaktighet för att uppmuntra barn och deras föräldrar att ingå sådana aktiviteter. Högläsning och läsfrämjande i förskolan För det första har några författare tittat närmare på i vilken utsträckning och på vilka sätt som högläsning med barnen förekommer i svenska förskolor. Damberg (2015) betonar att högläsning sker för sällan och för ostrukturerat. Vidare var ofta fallet att läsningen var för lite interaktiv. Enligt den bild som ges utifrån intervjuer och databassökningar verkar studierna kring familjernas roll i små barns språkutveckling och bokgåvoprogram i likhet med Bokstart vara få. Även Alatalo och Westlund (2019) undersöker hur förskolepersonal förstår högläsning som verktyg för små barns språkutveckling. Likt Damberg (2015) menar de att högläsning konkurrerar med en mängd prioriteringar inom förskolan. Som Svensson (2009) noterar så kan de skriftspråkliga aktiviteterna i förskolan tillkomma på andra sätt än högläsning. Exempelvis beskriver Magnusson och Pramling Samuelsson (2019) hur man kan jobba med språkutveckling genom att leka affär i förskolan, här betonas leken som ett verktyg för förskolor att jobba med barnens språkutveckling. I projektet ”Levande läsning” i Varbergs kommun, arbetade förskolor med att utveckla sitt systematiska arbete med högläsning i förskolan. Genom flera fortbildningstillfällen för pedagogerna och inrättande av kapprumsbibliotek ledde projektet till att medarbetarna på förskolorna hade fått större kompetens i hur de kan arbeta med högläsning med barnen. Flera av vårdnadshavarna uppgav att de ändrat sina läsvanor med barnet hemma efter att kapprumsbiblioteken introducerades (Bengtsson & Mellberg, 2015). Hur förskolor ska, kan och bör arbeta med barns språkutveckling har under senare år varit en central diskussion. För att öka kunskapen om vikten av högläsning och andra skriftspråkliga aktiviteter har Skolverket erbjudit bland annat kompetensutvecklande insatser som Läslyftet i förskolan. Ett intressant exempel från Bokstart är hur man i Sjöbo har valt att dela ut bokgåvan via inskolningssamtalen i förskolan (vilket även görs i Härnösands kommun) (Jönsson, 2020). Som Nordberg (2019) beskriver, kan de kollegiala diskussionerna kring ”tambursituationen” främja barnens språkutveckling. Tamburen, eller kapprummet, är både en plats där barnen byter om och där medarbetarna på förskolorna träffar familjerna. I artikeln beskrivs några sätt för hur kapprummen kan göras mer språkfrämjande och hur medarbetarna kan interagera med barnen. Ett vanligt sätt att arbeta med läsfrämjande bland barn i förskolors tamburer är genom kapprumsbibliotek. Ett kapprumsbibliotek är just vad det låter som, ett bibliotek i kapprummet på förskolan (eller annan 33/52