Bokstart i världen 1
Bokstart i världen tolkas försiktigt. Studien bek
räftar dock tidigare resultat om att Reach Out and Read leder till att deltagande föräldrar och barn i högre grad ingår i skriftspråkliga aktiviteter. Utvärderingen av Bogstart Danmark visar att många föräldrar inte hade för vana att läsa tillsammans med sina barn eller besöka biblioteken. Dock upplevde medarbetarna på biblioteken att många vårdnadshavare var intresserade av deras budskap och böckerna. Vid det andra hembesöket upplevde medarbetarna att familjerna hade använt böckerna som de hade fått (Espersen, 2006). Logan m.fl. (2019) beräknar barns exponering av ord. De beräknar skillnaden i hur många ord som barn blir exponerade för baserat på hur ofta barnen blir lästa för. De finner att glappet mellan potentiellt ordförråd är mycket stort mellan de barn som inte blir respektive de som blir lästa för i unga åldrar. De betonar att detta kan få stora konsekvenser för barnens vidare språkutveckling. Ju mer skriftspråkliga aktiviteter som barn deltar i, desto större möjligheter får de att utveckla sina skriftspråkliga kunskaper och förmågor. Den språkliga hemmiljön skapar förutsättningarna för detta. I nästa avsnitt kommer vi först se närmare på studier av sambandet mellan hemmiljö och faktisk språkutveckling, för att sedan beskriva de studier som gjorts om just bokgåvoprogrammens inverkan på språkutveckling. 4.2.2 Hemmiljöns påverkan på språkutveckling Att främja skriftspråkliga aktiviteter i hemmen och skapa en god språklig hemmamiljö handlar om insikterna om att de aspekterna spelar en viktig roll i att lägga grunden för små barns språkutveckling. Dessa samband har också påvisats i några studier. Raikes m.fl. (2006) har i en studie med stort urval (n=2581) visat på sambanden mellan hur mycket föräldrar läser med sina barn och barnens språkutveckling mätt genom språktest. Resultaten visar att barn vars föräldrar är involverade i språkliga aktiviteter, högläsning till exempel, uppvisar bättre resultat än barns vars föräldrar inte är det. Författarna beskriver detta som en snöbollseffekt i att regelbunden läsning och barnens språkutveckling är relaterade till varandra. Denna effekt stödjs också av andra forskare som beskriver sina resultat som en snöbollseffekt (Berg, 2015; Bondt, Willenberg & Bus, 2020). En annan studie visar också hur högläsning i hemmet i tidig ålder (2–3 år) påverkar skolresultaten (8–9 år), genom att barnens språkutveckling och annan kognitiv utveckling gått längre (Shahaeian m.fl., 2018). Denna effekt kan också beskrivas som läsningens ”matteuseffekt”: ”Barn som läser bättre än sina jämnåriga läser mer, och blir därmed ännu bättre på att läsa. Barn som läser sämre läser mindre, med följden att de ytterligare hamnar efter.” (Andersson, 2015). Detta kan ses som grunden i att arbeta med tidiga läsfrämjande insatser. Barn som tidigt lär sig avkodning har en tendens att i större utsträckning skapa en läsidentitet, förknippa läsningen med något positivt och därmed också läsa mer – vilket innebär mer övning. Det omvända gäller för barn som är sena i sin läsutveckling. Detta, konstaterar Andersson (2015), bäddar för att tidiga läsfrämjande insatser kan få stor effekt för barns positiva förhållande till läsning. En sådan snöbollseffekt, matteuseffekten eller resonemanget om barns språkutveckling i språkträd (Fast, 2015) visar alltså att bokgåvoprogram som lyckats stimulera barns språkliga aktiviteter i hemmet också faktiskt främjar deras språkutveckling. För att kunna bedöma effekten av programmen har flera studier fokuserat på att försöka mäta hur programmen påverkar barns faktiska språkutveckling. Ofta mäts detta genom olika språktest för barnet, som mäter deras receptiva och expressiva vokabulär. Mycket pekar mot att bokgåvoprogram har positiv inverkan på små barns språkutveckling. Nu vänder vi oss mot de studier som undersökt bokgåvoprograms inverkan på barns språkutveckling. 25/52