Bokstart i världen 1
Bokstart i världen 2. Konsten att främja läsande
och skrivande För att förstå bakgrunden till de olika satsningar och program som har vuxit fram, i Sverige och internationellt, är det viktigt att först titta lite närmare på begreppet literacy. En svensk översättning har sökts länge (Josephson, 2006), men det finns ingen entydig översättning av ordet eller förståelse av begreppet. En vanlig översättning av literacy är läs- och skrivkunnighet eller läs- och skrivförmåga (Josephson, 2006), en annan är skriftspråklighet och ibland används även litteracitet (Rydsjö, 2012). Begreppet har dock vidgats för att inkludera fler uttryckssätt: språkets muntliga sida och multimodala texter (alltså text i en vidare bemärkelse som inkluderar till exempel bilder och symboler) (Fast, 2007; Rydsjö 2012; Kullberg, 2007). Begreppet bör också förstås som en social aktivitet kring texter. Carina Fast (2007) föreslår att literacy snarare bör förstås som en social aktivitet kring text (i vid bemärkelse). I hennes avhandling beskrivs literacy snarare som textorienteradeeller skriftspråkliga aktiviteter, men också som en diskurs kring hur språkutveckling kan betraktas (Fast, 2007). En skriftspråklig aktivitet, eller språkstimulerande aktivitet, kan därför förstås vara en social interaktion kring någonting som har med skriftspråket att göra, t.ex. högläsning, ramsa, rimma, sjunga eller liknande. Forskningsområdet kallas för early literacy, early childhood literacy eller emergent literacy (Rydsjö, 2012; Kullberg, 2007; Fast 2007). Barns läs- och skrivutveckling kan beskrivas genom ett så kallat språkträd. Stammen består av barnens läs- och skrivfärdigheter och rötterna av barnets olika erfarenheter från tidig ålder. Förenklat kan rötterna beskrivas som tidiga kontakter till skriftspråket, exempelvis genom böcker, spel, sånger, berättelser osv. Dessa aktiviteter bidrar till att utveckla det som ibland kallas emergent literacy skills, som skulle kunna beskrivas som tidiga förberedande förmågor för att utveckla skriftspråket till exempel att lyssna, orientera sig i boken, vända blad, känna igen tryck och liknande (High m.fl., 2000). Grenarna som sedan växer ut är de språkliga aktiviteter som barnet sedan självt kan ingå i med hjälp av sina färdigheter (Fast, 2015). Något som ofta betonas inom literacy-begreppet är att det inte endast är den tekniska färdigheten i skriftspråkligheten som bör tas hänsyn till vad gäller barns tidiga skriv- och läsutveckling: ”Ett barns vägar till eget skrivande och läsande kan gå via leken eller samtal med personer i barnets närhet, via bilder och symboler, via högläsning och muntligt berättande. På så vis får barnets skriv- och läsutvecklingsträd näring.” (Fast, 2015). 8/52