Bokstart i världen 1
Bokstart i världen pedagogisk verksamhet) där bar
n och familjer kan låna hem böcker. Magnusson (2020) beskriver kapprumsbiblioteken som en metod som tillämpas i Bokstartssatsningen i Gävleborg. Flera av förskolorna i regionen skall eller har inrättat kapprumsbibliotek, och flera menar att det främjar samtal om språk och litteratur med föräldrarna när de träffas vid hämtning och lämning. Johansson (2017) beskriver i en kartläggning av kapprumsbibliotek i Sverige, men främst i Jämtland Härjedalen, att det finns många goda exempel, men att en stor utmaning är att samverkan mellan förskolorna och biblioteken inte är djupgående nog. Att samlas kring ett gemensamt mål har potentialen att göra sådana metoder mer framgångsrika, enligt författaren. Delaktighet Barnkonventionens lagstadgande i Sverige har väckt frågor kring barns inflytande. I sammanhanget med språkliga aktiviteter i hem och förskolemiljöer är detta också ett relevant område där mer kunskap kan behövas. Lena Magnusson (2020) beskriver i sin följeforskning av Bokstartsprojektet i Gävleborg hur barns delaktighet och inflytande tar sig i uttryck och hur man arbetar med detta inom projektet. En viktig poäng som lyfts är att barns språkutveckling givetvis beror på barnets intresse i att ingå språkliga aktiviteter, varför barns inflytande över aktiviteter i förskolan således blir viktigt. Det kan till exempel handla om ett direkt inflytande, där barnet kanske väljer att de ska läsa tillsammans med den vuxne eller vilken bok som ska läsas. Även indirekt inflytande beskrivs i studien, där den vuxne tar hänsyn till barnets intresse genom att anpassa böcker eller språkliga aktiviteter till detta. Magnusson lyfter också fram att medarbetarna i förskolan använde, började använda och utvecklade strategier för att göra barnen delaktiga i vad hon kallar språk-lek-lighet i förskolorna. Liknande betonar också Johansson och Hillén (2016), i följeforskningsrapporten av BERÄTTA, LEKA, LÄSA, vikten av att lyssna in barn för att möjliggöra deras delaktighet i språkskriftligheter i och utanför förskolan. Även Apps m.fl. (2016) betonar vikten av att lyssna in barnen. De menar också att för att nå ut till och engagera alla föräldrar behöver förskolor och bibliotek arbeta med många olika metoder för att främja läsningen. Att lyssna in barnen vid utformningen av programmen, valet av böcker, i berättandet och läsningen och att involvera deras intressen, lyfts som viktiga delar för att framgångsrikt väcka deras läslust och få snöbollen i rullning. Så må även vara fallet vad gäller både frekvens och kvalitet av högläsning i förskolorna, samt förskolepersonalens kontakter med familjerna. Vad barnen gör om dagarna på förskolan, påverkar kanske också vad barnen vill göra hemma om kvällarna och helgerna. 4.5 Luckor och utmaningar Utifrån denna litteraturöversikt går det att urskilja några kunskapsluckor inom den växande litteraturen. I detta kapitel kommer dessa luckor att beskrivas, och utifrån denna översikts omfattning, även beskriva den litteratur som nu finns inom dessa luckor. Vidare beskrivs även utmaningarna med att mäta effekterna av bokgåvoprogram. 4.5.1 Behov av longitudinella studier Det finns en brist på longitudinella studier, varför potentiella långsiktiga effekter idag inte kan beskrivas på ett adekvat sätt (Needlman & Silverstein, 2004 & Carpentieri, 2013). Detta beskrivs även i Anderssons m.fl. studie: […] det är en generell brist av longitudinell forskning av family litercy program, fastän det finns viss evidens för att de har en varaktig påverkan […] (2017: 650, vår översättning). 34/52