Bokstart i världen 1
Bokstart i världen inverkan för de deltagande bar
nen (Wade & Moore via Rydsjö, 2012)3 även på längre sikt (Wade & Moore, 1998). På senare år har fler utvärderingar av Bookstart och Bookstart Corner genomförts och den övergripande bilden från dessa är positiv, både utifrån familjers (O’Hare & Connolly, 2010; Venn, 2014; Demack & Stevens, 2013; Apps m.fl., 2016) och utövares perspektiv (Eliot, 2014; Demack & Stevens; 2013). O’Hares och Connollys (2010) undersökte Bookstarts påverkan på familjer vars resultat visar att Bookstart har en positiv effekt på föräldrars attityder och läsvanor i hemmet. En annan studie som undersöker Bookstart Corner visar att deltagande familjer uppgav att de ingick i skriftspråkliga aktiviteter i högre utsträckning jämfört med innan deltagandet (Demack & Stevens, 2013). Vidare visar studien att både familjer och utövare värderar programmet i likhet med Rix m.fl. (2015) som genom observationer av gruppsessioner med familjerna också betonar vikten av relationen mellan utövarna och familjerna för lyckade interventioner. Dock noterar de att en stor utmaning för implementering var familjecentralernas arbetsbelastning och att relationen till centret var avgörande för utfallet. Apps m.fl. (2016) finner att platsen och kontexten där bokgåvan delas ut är viktig. Bland annat lyfter de att dela ut bokgåvor på biblioteket är bra utifrån att föräldrar får en relation till biblioteket och kan koppla läsning till ett bredare spektrum av skriftspråkliga aktiviteter. De betonar även att hembesök skapar en gynnsam personlig kontakt och atmosfär i besöket samt att kliniker erbjuder struktur i bokgivandet och en personlig kontakt med föräldrarna. Venn (2014) beskriver föräldrars tankar kring läsning i hemmet. De deltagande föräldrarna uppger i enkätstudien att de har bättre förutsättningar att läsa med sina barn. En sådan påverkan visade sig också vara starkare i socioekonomiskt svagare grupper. Vidare beskrivs föräldrars utmaningar och motivationer till bokläsning med barnen. Motiven handlade exempelvis om att föräldrarna ville skapa närhet till barnet och vara ett stöd i deras språkutveckling. Vad som hindrade föräldrar från att läsa med barnen var till exempel tidsbrist, energibrist och barnens intressen. 3.4 USA Reach Out and Read startade redan 1989 genom att några pediatriker på Boston City Hospital såg att flera familjer de träffade inte hade tillgång till böcker hemma. De såg möjligheten för dem att nå ut till dessa familjer. Först placerades böcker i väntrummen och snart nog började böcker ges bort vid barnens rutinmässiga hälsokontroller. Läkarna upplevde då att familjerna läste mer och tidigare med barnen. Konceptet spred sig snart utanför Boston och idag finns programmet i 50 stater och når ut till ungefär 4,8 miljoner barn (av ungefär 15 miljoner barn 0–5 år i hela USA) genom 6,400 lokala program (Intervju 2; Reach Out and Read, 2020a). Den nationella organisationen har under de aktiva åren växt kraftigt. Det är en icke-vinstdrivande organisation som främst finansieras genom donationer, men även genom offentligt stöd (Reach Out and Read, 2020b). Till nationella Reach Out and Read kan kliniker runtom i landet ansöka om att bli en del av programmet. Den centrala organisationens roll är främst att stötta de kliniker som arbetar med Reach Out and Read, exempelvis genom att tillhandahålla en bokkatalog med tips om böcker som klinikerna kan beställa till förmånliga priser genom samverkan med bokförlag. Från nationellt håll tillhandahålls även en plattform online för kompetensutbildning för medarbetarna på klinikerna. Dels genomgår alla deltagande pediatriker en grundläggande kurs, vidare finns det även specifika utbildningar för målgruppsanpassade initiativ. En annan viktig del i utbildningen sker via ST-läkarnas lärlingsfas där den praktiska erfarenheten av Reach Out and Read ingår. 3. Se Rydsjö (2012) för vidare beskrivning av de tidiga utvärderingarna från Bookstart UK. 14/52