Bokstart i världen 1
Bokstart i världen Volontärerna får träning av de
lokala programmen inför möten med familjerna. Volontärerna utgör en relativt stor del av programmen i flera fall (Satou, 2019). Det finns även vissa lokala program som bjuder in till uppföljningsmöten, detta är ofta i form av gruppträffar för högläsning, sång och dans eller liknande (Intervju 4; Sauto, 2019, EU Read, 2019c). Något som lyfts i intervjun är att det finns skillnader mellan hur Bokstart implementeras. Beroende på lokala förutsättningar kan det till exempel variera hur många böcker som delas ut och vilka aktörer som samverkar. En skillnad handlar om vilket budgetutrymme som finns för detta. Eftersom den centrala bokstartsorganisationen inte bistår med finansiellt stöd till de lokala programmen blir detta beroende av lokala förutsättningar och prioriteringar. Att bokgåvan delas ut av barnhälsovården relaterar till målet att nå ut till samtliga familjer eftersom de allra flesta går på hälsobesök. 3.7.2 Uppföljning och forskning En del av bokstartorganisationens stöd till de lokala programmen består av en handbok. Där finns stöd och råd för hur ett bokstartprogram kan genomföras effektivt och inkluderar exempel från verksamheterna. Det finns även stöd i hur de lokala programmen kan arbeta med utvärdering av Bokstart. Där finns förslag för vilka data som kan samlas in av och från aktörerna, både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Till exempel kan antal bokgåvor, uppföljande aktiviteter och liknande samlas in. De kvalitativa aspekterna kan vara föräldrars och andra aktörers åsikter. Den centrala organisationen tillhandahåller även en mängd olika färdiga mallar för uppföljning och enkäter som kan riktas till verksamheterna eller föräldrarna. Det finns alltså stöd i både den administrativa uppföljningen och användaruppföljning. Bokstart har utvärderats vid flera tillfällen och resultaten indikerar positiva utfall.7 Bokstart Japan har genomfört två av dessa. Den första utvärderingen riktades mot föräldrar och deras uppfattning av Bokstart, den andra riktades mot kommunerna och handlade om bokstarts organisation. Utvärderingarna visade att föräldrar uppskattar deltagandet i Bokstart och bokgåvorna i sig. Utvärderingen visar också att föräldrarna använder böckerna och uppfattar läsning som viktigt. Nästan 90 procent av föräldrarna uppgav att de använde böckerna eller använder böckerna ofta. Ungefär lika stor andel höll med om att det var trevligt att se barnens intresse för berättelser och att bokgåvan kunde vara ett nyttigt verktyg för framtida kommunikation med sina barn. Uppföljningen riktat mot kommunerna visade dock på stora skillnader i antal böcker som delas ut och indikationer på skillnader i hur mycket olika kommuner investerar i sitt bokstartsprogram. Det verkar således som att resultaten från Bokstart är goda eftersom föräldrar uppskattar och använder böckerna. Ur ett metodologiskt perspektiv bör det dock påpekas att interna utvärderingar av egen verksamhet kan innebära risker med över- och underskattningar. Dessutom visar andra studier att familjer som deltog i Bokstart verkar mer benägna att läsa om hur man läser med sina barn, att pappor läser mer med barnen och att biblioteksbesök ökar (Hashimoto, 2012). En observationsstudie från bokstartsessioner i Japan visar att barn interagerar i läsningen på olika sätt (Tsuji, 2013). Detta kopplas även till genus och läsvanor hemma. Även om denna studie inte kan visa på ett samband mellan barnens språkutveckling och deltagande i Bokstart, argumenterar författaren att deltagandet kan påverka föräldrars läsvanor hemma positivt och på sikt således främja barnens språkutveckling (Ibid.). 7. Utvärderingarna från Bookstart Japan har sammanfattats i intervjun då materialet endast finns tillgängligt på Japanska. 20/52