Bokstart i världen 1
Bokstart i världen I de nämnda studierna som haft
avsikt att mäta effekterna av bokgåvoprogram är det tämligen ovanligt att dessa är av longitudinell karaktär, det vill säga att man vid upprepade tillfällen och också över tid mäter effekterna av bokgåvoprogrammets intervention. Ofta mäts språkutvecklingen eller de språkliga aktiviteterna i hemmet före och efter interventionen. Ibland mäts kontrollgrupper i sådana studier vid flera tillfällen, men det är sällsynt att barn följs under en längre tid. De långsiktiga effekterna av bokgåvoprogram är således svåra att synliggöra kvantitativt. Det finns dock några exempel på longitudinella studier som alla pekar åt samma håll. Wade & Moore (1998) följde upp de barn som i deltog i Bookstart-piloten i Birmingham och resultaten visade på positiva effekter för barnens språkutveckling (såväl som inom matematik). Cates m.fl. (2012) undersöker hur kognitiv stimulans (till exempel högläsning) i tidiga åldrar påverkar barnens språkutveckling. De konstaterar även att det finns samband i longitudinell analys. En annan studie visar till exempel samband mellan låg nivå av språkliga aktiviteter i hemmet under tidiga år och låg receptiv vokabulär vid ca 5 års ålder (Farrant & Zubrick, 2013). Shahaeian m.fl. påvisar samband mellan högläsning i hemmet i unga åldrar och skolresultaten vid 8–9 års ålder (2018). En studie visar till exempel att barn som sällan blev lästa för vid 2 års ålder och vidare under uppväxten, hade sämre skolresultat vid 6 års ålder (Hayes & Berthelsson, 2020). Även om de inte mätte språkliga aktiviteter i yngre åldrar än två år så indikerar detta långsiktiga effekter. De tre sistnämnda studierna använder samma empiri och studerar inte effekterna för något bokgåvoprogram. Insikterna är såklart fortfarande mycket viktiga, men det verkar finnas en brist på longitudinella studier av långsiktiga effekter av språkliga aktiviteter i hemmet för små barn och bokgåvoprogrammens inverkan. 4.5.2 Socioemotionella aspekter, digital litteratur och ålder för bokgåva Det finns också få studier kring bokgåvoprogrammens eventuella effekter utöver barnens språkutveckling, till exempel emotionella och sociala aspekter för föräldrar och barn (Needlman och Silverstein, 2004). Socioemotionell utveckling kan enkelt beskrivas som barnets kompetenser i att hantera och förmedla känslor och sociala interaktioner. Wirth m.fl. (2019) undersöker i en studie om den skriftspråkliga hemmiljön kan påverka små barns socioemotionella utveckling. De finner ett samband mellan språkliga färdigheter och socioemotionella kompetenser, dvs. att barn som kommit längre i utvecklingen tenderar att också vara mer socioemotionellt utvecklade. Den skriftspråkliga hemmiljön verkar således påverka, via språklig utveckling, barnets socioemotionella utveckling. Sådana effekter talar för att effektiva bokgåvoprogram kan ge positiva följder för familjer på fler sätt än inom litteracitet. Relaterat till detta, enligt vår intervju, är ett växande intresse inom Reach Out and Read kring ett koncept som kallas early relational health. Konceptet vill rikta mer uppmärksamhet mot de vårdande relationer som kan bidra till små barns hälsoutveckling (CSSP, 2020). Det finns också flera frågor om medieexponering och e-böcker, kring hur de bör användas inom bokgåvoprogram eller inte. Här efterfrågas mer forskning kring potentialen (Mol m.fl. 2014; Bus m.fl., 2015; Kucirkova, 2019; Magnusson, 2020). Exempelvis kan det handla om vilka mönster som finns för hur barn exponeras för olika medier i hemmet. Mol m.fl. (2014) beskriver till exempel mönster i att föräldrar som var vana läsare ägde fler böcker men färre dvd:er. I och med en generell ökning av medieexponering i våra dagliga liv blir sådana forskningsfrågor särskilt viktigt att förstå bättre framöver för bokgåvoprogrammen. Diskuteras gör även frågan om när under barnets första levnadsår som den första interventionen av ett bokgåvoprogram bör genomföras (Needlman, 2018 & Sinclair 2019). Resultatet från en studie visar att det inte påverkar negativt att börja läsa hemma redan vid två veckors ålder, vilket talar emot vissa farhågor såsom att föräldrar inte skulle fortsätta med högläsning om det introducerades så tidigt eller betrakta det som en börda. Snarare visar trenderna i denna studie att de familjer som fick intervention redan vid två veckor tenderade att läsa lite mer än gruppen som fick intervention vid 6 månaders ålder, även om skillnaderna inte var statistiskt signifikanta (Sinclair, 2019). 35/52