Bokstart i världen 1
Bokstart i världen för varje pund staten invester
ar i programmet, skulle de få ca 4 pund tillbaka (Bookstart, 2010). De sammanlagda samhälleliga besparingarna (extrastöd i skolan för barn med läs- och skrivsvårigheter, andra kostnader kopplade till låg litteracitet i vuxen ålder) beräknades vara mångdubbla kostnaden för programmet. Även Needlman m.fl. (2019) noterar att kostnaderna för Reach Out and Read är tämligen små som insats för att öka deltagandet på hälsobesök, jämfört med andra åtgärder. Det är svårt att säga någonting om kostnaderna för programmet i denna tämligen begränsade kunskapsöversikt, men det finns ingenting som tyder på att en investering i bokgåvoprogram för små barn skulle vara en dålig sådan i termer av finansiella resurser. 4.4.2 Samverkan och förutsättningar Bokstart bygger i de flesta fall på samverkan mellan barnhälsovård, bibliotek och förskolor. Det är således intressant att veta mer om hur denna samverkan fungerar och vilka utmaningar som finns här. Detta är också kopplat till de förutsättningar som behövs för att kunna implementera ett bokgåvoprogram. I denna översikt har det varit ganska få studier och rapporter som berör detta på djupet. En övergripande reflektion är därför att det finns tämligen begränsad forskning kring samverkan vad gäller bokgåvoprogrammen. Jämfört med exempelvis tidiga och samordnade insatser till barn och unga, eller generellt vad gäller organisering av vårdinsatser, är fokuset på just samverkan något mindre genomlyst. Dock lyfts ofta samverkan som en mycket central del i bokgåvoprogrammen. Det finns några intressanta aspekter och insikter som bör tas upp vad gäller samverkan och förutsättningar kring tidigt läsfrämjande. Även om denna översikt inte har möjlighet att omfatta en djupare beskrivning av den generella samverkansforskning som finns, så finns det några teoretiska aspekter kring samverkan som bör belysas. Det mest centrala som kan lyftas är dock de strukturella förutsättningarna som ofta beskrivs som viktiga för att samverkan ska bli bestående och hållbar. Detta kan beskrivas på olika sätt, exempelvisgenom den så kallade samverkanstrappan som återfinns i uppföljningen av Bokstart (Kulturrådet, 2020). 4. Samhandling Agerar som en gemensam aktör 2. Samsyn 1. Struktur Arena för samtal och diskussion finns Förståelse för var andras verksamhet och profession och ett gemensamt mål finns 3. Samarbete Gemensamt arbete bedrivs i en avgärnsad uppgift Källa: SOU 2018:11, s. 6, omarbetad av Governo Ett annat sätt återfinns i Öglands taxonomier över samverkan och samarbete mellan folkbiblioteken och andra aktörer, t.ex. barnhälsovården (Ögland, 2013). Ögland beskriver samverkan i sju nivåer som beskriver olika grader av samverkan och kan fungera som en vägledning för hur en verksamhet kan tänka kring sitt arbete med samverkan som strategisk fråga. Samtidigt som att samverkan ofta är en förutsättning för Bokstart kan det också vara tidskrävande och svårt. En utgångspunkt, som lyfts i SOU 2010:95 som handlar om skolans arbete med utsatta barn (Bilaga 4) kan dock lyftas. Här beskrivs att: 31/52