Bokstart i världen 1
Bokstart i världen Den utvärdering av Lesestart 1
-2-3 som genomförts gjordes av en extern part6 . Utvärderingen riktade sig både till professionerna och föräldrarna. Designen var att i alla målgrupper genomföra enkäter till både deltagande och kontrollgrupper. Ett metodologiskt problem som lyfts med denna utvärdering är att icke-läsvana och icke-tyskspråkiga föräldrar var underrepresenterade bland responderande föräldrar. Resultaten från utvärderingen visade att programmet haft positiv påverkan på flera områden. Deltagande föräldrar har både visat på ökad medvetenhet och kunskap om högläsning och deras roll för barns språkutveckling. Även institutioner utanför utbildningssektorn visade ökat ansvarstagande för barns språkutveckling. Än viktigare visade resultaten att föräldrarna även hade förändrat sitt beteende och läser mer med sina barn. Vidare pekade även resultaten på att deltagande i programmet främjade samverkan mellan olika institutioner och aktörer, vilket kan bidra till och förenkla läsfrämjande verksamhet (Ehmig, 2020). Några andra intressanta aspekter som lyfts i utvärderingen handlar om barnhälsovården och bibliotekens roller. Barnhälsovården har visat sig vara en mycket viktig aktör i den tyska modellen och utvärderingen visar att programmet är mycket utbrett och accepterat bland pediatrikerklinikerna i Tyskland. Särskilt intressant är att föräldrar som angav att de i samband med bokgåvan hade ett individuellt kvalitativt samtal med vårdpersonalen som överräckte den, ofta använde materialet mer än de som endast fick bokgåvan överlämnad utan några särskilda kommentarer (Ehmig, 2020). Vad gäller biblioteken så visade utvärderingen att de flesta föräldrar som hämtade bokgåvan var de som redan var bekanta med biblioteken. För många familjer i behov av mer stöd, var det fortfarande ett hinder för biblioteken. Dock har medverkan i Lesestart inneburit att många bibliotek hittat nya sätt att nå ut till familjer genom samverkan med förskolan eller att arrangera aktiviteter för barnfamiljer (Ehmig, 2020). 3.7 Japan Bokstart i Japan initierades år 2000 efter en pilotstudie i Tokyo (Bookstart Japan, 2020). Bokstart Japan är en icke-vinstdrivande organisation som administrerar bokgåvoprogrammet i landet. På nationell nivå är organisationens främsta roll att stödja de lokala bokstartsprogrammen. Detta sker främst genom att tillhandahålla böcker till de lokala bokstartssatsningarna, kunskapsdelning och information. De lokala bokstartkommunerna får beställa böcker för ett reducerat pris, och får sedan stöd och rådgivning i sin implementering av Bokstart (Intervju 4). De kommuner som deltar gör detta på frivillig basis och för närvarande är det ungefär 60 procent av alla kommuner (Bookstart Japan, 2020). När ett lokalt bokstarprogram inleds blir de ombedda av den centrala organisationen att sätta ihop en styrgrupp samt designa och budgetera Bokstart. Främst är det biblioteken som står för finansieringen, men även social- och hälsoförvaltningar (Satou, 2019). 3.7.1 Modell Den vanligaste modellen i Japan är att biblioteken, som är kärnan i programmet, tillsammans med barnhälsocentralerna organiserar en bokstarthörna där föräldrarna vid barnens första hälsobesök (inom ett år) får träffa en bokstartare och få en bokgåva. Hälsocentret får alltså besök av en bokstartrepresentant som ofta är volontärer eller från biblioteket. Bokstartaren informerar familjerna och läser högt tillsammans, samt ger bokgåvan som innehåller 1–3 böcker (EURead, 2019c). 6. Utvärderingen i sin helhet finns inte tillgänglig, istället hänvisas till Simone C Ehmigs sammanfattning av resultaten samt intervjun. 19/52