Bokstart i världen 1
1. Inledning 1.1 Bakgrund Kulturrådets satsning B
okstart syftar till att stimulera språkutveckling hos små barn, 0–3 år, och riktar sig till vårdnadshavare och vuxna i små barns närhet. Genom att tidigt i barnets liv introducera kontakt med litteratur och skriftspråkliga aktiviteter (till exempel läsa, sjunga, leka, prata och ramsa) kan barns relation till och utveckling av språket främjas. I korthet innebär Bokstart ett arbete med family literacy, alltså läsfrämjande insatser riktade till hela familjen. Kärnan i ett bokstartprojekt är att via nyblivna föräldrar hitta vägar för att främja barnens relation till litteratur och språk. För de bokstartprojekt som pågår i Sverige idag samverkar (oftast) aktörerna folk- och regionbibliotek, barnhälsovård och förskoleverksamhet. Det är således projekt som kräver och syftar till att främja samverkan mellan olika huvudmän, som har ett gemensamt uppdrag att arbeta med små barns språkutveckling. 2015 initierades Bokstart i Sverige av Kulturrådet. Tre pilotprojekt, som sedan blev fem, började dela ut bokgåvor till familjer i bostadsområden präglade av socioekonomiska utmaningar. Kulturrådet har under 2017–2020 uppdrag från regeringen att utvidga initiativet Bokstart till fler kommuner och regioner i landet samt koppla arbetet till förskolan (från 2018). Satsningen innebär möjligheter för kommuner och regioner att erhålla ersättning för projektverksamhet och språknätverk. Utöver detta bistår kulturrådet med annat stöd, exempelvis genom informationsmaterial och en webbplats (bokstart.se). Numera pågår ett trettiotal satsningar i kommuner och regioner i Sverige där bibliotek, barnhälsovård, förskola och andra liknande verksamheter tillsammans arbetar för att förbättra små barns förutsättningar för att bli läsande och skrivande individer. En uppföljning av den nationella satsningen Bokstart har under våren 2020 genomförts på uppdrag av Kulturrådet. Med utgångspunkt i svensk och internationell forskning önskar Kulturrådet nu även att samla den kunskap och erfarenhet som finns kring bokgåvoprogram som riktar sig till småbarnsfamiljer. Bokstart är ett koncept som finns runtom i världen, omkring 30 länder driver nationella läsfrämjande program för de allra minsta barnen. Det finns alltså en mängd erfarenheter, kunskap och forskning kring liknande bokgåvoprogram. I denna rapport samlar vi kunskap, för att alla som arbetar med att främja läsning till de minsta ska kunna inspireras och relatera sina praktiska kunskaper till erfarenheter och forskning från liknande satsningar. Det kan nog betraktas som allmänt känt att högläsning med sina barn är viktigt för att stödja deras skriftspråkliga utveckling. Dock har det inte varit lika självklart hur tidigt i barnens liv som högläsningen ska börja eller hur stor skillnad det faktiskt kan göra. Bokstart riktar sig till de allra minsta och bygger på att små barn introduceras till språkets värld genom böcker. Att introducera familjer till litteratur och främja språkstimulerande aktiviteter genom enkla, lustfyllda skriftspråkliga sådana (t.ex. att läsa högt, sjunga, rimma, ramsa, leka) är essensen av Bokstart. Detta bygger på kunskapen om att processen för barns språkutveckling börjar tidigt och att olika aktiviteter kring skriftspråket bidrar till denna utveckling. Barnens språkliga hemmiljö och familjernas skriftspråkliga vanor är centrala i deras språkutveckling. Bokgåvoprogram som ämnar förändra och utveckla detta har stor potential att göra så. I denna rapport undersöker vi vad forskningen säger om bokgåvoprogrammens inverkan på barnens språkutveckling. Bokstartare (eller bokgivare som de ofta kallas internationellt) från biblioteken, barnhälsovården och förskolor kan utgöra en viktig del i att stötta barnen och familjerna i deras språkutvecklingsprocess. Det är därför vi i denna rapport tittar på erfarenhet från bokgåvoprogram i olika länder. Det finns mycket kunskap om små barns språkutveckling och bokgåvoprogrammens 5/52