Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Gruppbaserad verksamhet öka
r och ställer krav på anpassad pedagogisk kompetens Liksom enkätstudien visar är utökad gruppbaserad verksamhet en trend som präglar i princip alla besökta kulturskolor. Bland de som inte redan etablerat gruppundervisning som norm finns en uttalad ambition från ledningshåll om mer gruppbaserad undervisning. Argumenten för utökad gruppundervisning i verksamheterna handlar om att det ger möjlighet att erbjuda kulturskoleverksamhet till fler. Minskade kostnader men även de sociala aspekterna av att låta barn och unga utöva kultur i grupp lyfts fram. I fallstudierna finns pedagoger och chefer som berättat hur nya möjligheter att få utöva sin konstform i grupp bidragit med ökad motivation och engagemang hos eleverna. Det finns också exempel på pedagoger med negativa erfarenheter av gruppundervisning. De tycker att undervisningsformen fungerat inledningsvis men att det är svårt att tillgodose olika individers skilda ambitioner och behov när gruppen utvecklas i olika takt. Vissa beskriver även oro för lägre kvalitet i kulturskolan på grund av minskat fokus på individuell undervisning. Sammantaget innebär trenden mot ökad gruppundervisning ett behov av stärkt kompetens att bedriva en kvalitativ, gruppbaserad verksamhet. Behovet framstår, som tidigare nämnts, som störst bland pedagoger i ämnet musik som tidigare främst bedrivit individuell undervisning. I mer specifika beskrivningar av vad kompetens att hålla i grupper innebär nämns förmågan att strukturera gruppundervisning på ett genomtänkt sätt som blir värdefullt för alla elever i gruppen. Någon lyfter också fram behovet av att utveckla kompetensen att på ett konstruktivt sätt hantera variationerna inom en grupp. Arbeta med barn i många åldrar – särskilt de yngsta I intervjuer med pedagoger, men även i vissa intervjuer med kulturskolechefer, har behovet av stärkt kompetens att arbeta med barn i många olika åldrar lyfts fram. De poängterar svårigheter med att under en och samma arbetsdag möta barn i olika åldrar, då det innebär ett pendlande mellan vitt skilda metoder och arbetssätt. Vissa kulturskolor har under senare år haft allt större fokus på att arbeta med de yngsta barnen och lyfter fram behov av kompetens för detta. Det handlar exempelvis om kunskaper i lekbaserad undervisning samt undervisning anpassad utifrån små barns begränsade motoriska färdigheter. Specialpedagogik efterfrågas även inom kulturskolan Både chefer och pedagoger uttrycker önskan om kompetensförstärkning inom specialpedagogik. Utgångspunkten är att de inte uppfattar kulturskolan som tillräckligt tillgänglig och anpassad för alla barns skilda behov och förutsättningar. Vissa upplever att det under de senaste åren funnits ett stärkt fokus på specialpedagogisk kompetens i grund- och gymnasieskola och ser att ett sådan kompetensförstärkning också skulle behövas inom kulturskolan. Flertalet intervjupersoner i olika yrkesroller önskar bättre samverkan med särskolor och elevhälsa, då de ser stora vinningar för alla parter om fungerande samarbeten kan sjösättas. Efterfrågan kring specialpedagogisk kompetens handlar om att kunna bemöta barn med särskilda behov på ett medvetet sätt. Kompetensen tycks handla både om en efterfrågan på stärkt kunskap om olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka barns och ungas behov, men också bättre metoder för att anpassa verksamheten till dessa behov. Formell eller reell kompetens? Resultatet från enkätstudien antyder att kulturskolorna i huvudsak efterfrågar formell kompetens, särskilt när det kommer till den pedagogiska kompetensen, även om flera respondenter betonar att reell (främst konstnärlig) kompetens och personlig lämplighet är minst lika viktigt. 20/64