Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse fortbildningsmöjligheter fö
r kompetensutveckling av befintliga pedagoger. Någon kulturskolechef betonar vikten av att forma och fortsätta utbilda nyutexaminerade pedagoger eller lärare för arbete i just deras kulturskola. Bättre utbildningar och utvecklade utbildningsvägar efterlyses också I den tredje gruppen finns de som framfört kritik mot befintliga utbildningar. I fallstudierna har det främst varit pedagoger som varit kritiska till befintliga utbildningsmöjligheter men också vissa kulturskolechefer. Här finns sannolikt både intervjupersoner med mycket god inblick i befintligt utbildningsutbud men också de som uttalar sig från en någon begränsad eller daterad insyn i utbildningsutbudet. En del ser möjligheterna att utbilda sig till pedagog/lärare inom teater och drama som allt för begränsade. Musikhögskolorna lyfts över lag fram som viktiga utbildningsaktörer men där handlar kritiken främst om en upplevelse om allt för stort fokus på arbete i grund- och gymnasieskola och begränsat innehåll anpassat för arbete i kulturskolan. Bland de som är kritiska finns också de som säger att den verksamhetsförlagda delen av aktuella utbildningar såsom musiklärarutbildningar i för låg utsträckning är förlagd till kulturskolor. En del tycker också att det saknas en specifik lärar- eller pedagogutbildning – en professionsutbildning – inriktad mot arbete i kulturskolan. Detta resonemang utvecklas i nästa avsnitt. Trots att underlaget är mycket begränsat så har vi sett indikationer på att de som varit mest kritiska till dagens utbildningsmöjligheter också varit de med störst problem att vid nyrekryteringar få lämpliga sökanden. Önskvärda utbildningsmöjligheter Som en naturlig följd av de skilda hållningarna kring befintliga utbildningsmöjligheter har det heller inte gått att se någon riktig samstämmighet i svaren som handlar om framtida utbildningsmöjligheter. Den synpunkt som sticker ut och som framstår som gemensam bland de vi intervjuat handlar om vikten av att det finns folkhögskole- och högskoleutbildningar som är anpassade och relevanta för arbete i kulturskolan. Det är en fråga som lyfts fram som prioriterad och som det är särskilt angeläget att staten tar ett ansvar för. Behövs det en helt egen utbildning för kulturskolans pedagoger? En skiljelinje handlar om huruvida det skulle vara positivt och önskvärt med någon form av specifik utbildning för pedagoger i kulturskolan. Det finns respondenter som tycker det är avgörande med någon form av specifik utbildning för just pedagoger i kulturskolan – någon form av utbildning som skulle rama in yrkesrollen lärare/pedagog i kulturskolan. Samtidigt finns intervjupersoner som beskriver oro för och misstro mot en samlad utbildning för kulturskolepedagoger, med farhågor om att den konstnärliga spetsen nedprioriteras till förmån för ökad bredd. Flera av de pedagoger som intervjuats och som tidigare gått musiklärarutbildning med inriktning instrument/ensemble (IE) tycker det var en mycket bra utbildning anpassad för arbete i kulturskolan och skulle gärna se att utbildningen, i den form de själva fick gå den, återskapas. Ett argument som lyfts fram för en sådan professionsutbildning är att det skulle stärka statusen att arbeta som pedagog/lärare i kulturskolan. Det finns också de som tror att det är enda vägen att gå för att skapa en verkligt kulturskolerelevant utbildning. 36/64