Kulturskola i rörelse 1
Kulturskola i rörelse Flexibelt upplagda deltidss
tudier passar kulturskolans resurssituation bäst Drygt två tredjedelar av respondenterna anger att deltidsstudier på kvartsfart är en passande studietakt. 85 procent av respondenterna anser att distanskurser är att föredra. Ser man till skillnader utifrån geografiska förutsättningar är verksamheter i storstäder och storstadsnära kommuner betydligt mer positiva till en studieform med arbetsperioder emellan än övriga. Fallstudierna visar att i princip samtliga kulturskolechefer efterfrågar stöd att i högre utsträckning erbjuda kompetensutveckling för redan anställda pedagoger. Det är den kompetensförsörjningsstrategi som lyfts fram som mest aktuell men också något som uppges vara svårt att få till i en pressad verksamhet med krav att arbeta smartare och nå fler. Det är kostsamt att låta pedagoger lämna verksamheten för utbildning och det kan också vara svårt att hitta hållbara lösningar eller vikarier som kan täcka upp i den verksamhet som pedagogen då går ifrån. En utmaning i vissa kommuner tycks vara att det inte finns något politiskt tryck på stärkt kompetens hos kulturskolans medarbetare och därmed ingen prioritering av sådan. Kulturskolechefer önskar ett lärarlyft för kulturskolan På frågan om vilket stöd som kulturskolecheferna skulle vilja ha så lyfts någon form av subventionerad och anpassad kompetensutvecklingssatsning fram. I enlighet med de modeller som finns i Skolverkets skolutvecklingsprogram kan det exempelvis handla om stöd för vikarieersättning för att kunna låta pedagoger ta del av en sådan satsning. Det finns också vissa pedagoger och chefer som i intervjuerna efterlyst stöd att inom en kulturskola hålla ihop en mer långsiktig kompetensutvecklingssatsning. Det kan handla om att parallellt med utbildningar få handledning i ett arbetslag för att kunna omsätta utvecklad kompetens i yrkesvardagen. Utbildningsmöjligheter – sammanfattande analys Avsnittet ovan visar att bilden av både befintliga och önskvärda utbildningsvägar går isär, vilket följer naturligt av kulturskolornas olika förutsättningar och uttryckta kompetensbehov. Medan somliga framhåller vikten av en specifik utbildning för att rama in yrkesrollen kulturskolepedagoger finns det de som pekar på riskerna med en alltför likriktad utbildningsbakgrund bland pedagogerna. Konstnärer behöver fortbildning i pedagogik Det finns en samsyn kring vikten av att (främst) konstnärer ska kunna komplettera befintlig kompetens med en relevant utbildning, likt de som erbjuds inom ramen för Kulturskoleklivet. Sådana utbildningar behövs inte minst för att kunna avhjälpa både mindre kommuners svårigheter att rekrytera pedagogisk kompetent personal och kulturskolornas generella svårigheter att rekrytera personer med pedagogisk kompetens inom nyare eller smalare konstnärliga uttryck. Mot bakgrund av de kompetensbehov kulturskolorna ger uttryck för i kartläggningen blir det här viktigt att säkerställa att personer med olika konstnärliga och andra kompetenser ges möjlighet att bygga på med relevant pedagogisk kompetens även om man saknar en formell konstnärlig högskoleutbildning. Här blir också behovet av en fungerande valideringsprocess tydlig. Utbildningarna behöver också anpassas till de olika konstnärliga inriktningar kulturskolan efterfrågar. Ett relaterat behov som uppenbarar sig handlar om befintliga konstnärliga utbildningar. Kulturskolans vilja att bredda sig i kombination med ambitionen att ha formellt utbildade pedagoger förutsätter på lång sikt konstnärliga utbildningsvägar för fler och av kulturskolan efterfrågade uttryck. 38/64