Advokaten 1
Advokatdagarna Ny roll för svenska EU-parlamentet
s inflytande på svensk straffrätt och kriminalpolitik fortsätter att öka. Samtidigt har svenska domstolar blivit mer självständiga i sina tolkningar av EU-rätten. Denna utveckling var en röd tråd när två av Sveriges främsta experter på området berättade om straffrättens utveckling i ett Europarättsligt perspektiv. På seminariet talade justitierådet Agneta Bäcklund om ämnet ur ett EUperspektiv, medan chefsjustitieombudsman Elisabet Fura utgick från Europakonventionen och den betydelse den haft i den svenska utvecklingen. Agneta Bäcklund konstaterade att Justitierådet Agneta Bäcklund. Lissabonfördraget från 2009 innebär att straffrätten inordnas i det sedvanliga lagstiftningsarbetet inom EU, vilket ger parlamentet och domstolen ökat inflytande. – Jag tror att det här på sikt kommer att leda till att det blir en betydligt ökad harmonisering på straffrättens område, sa Agneta Bäcklund. SVENSKA DOMSTOLAR ska tolka Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga, vilket har lett till att möjligheterna att åsidosätta de nationella reglerna har ökat på ett sätt som var helt otänkbart för några årtionden sedan. – EUdomstolen har uttalat att nationella domstolar ska säkerställa att stadgans rättigheter ges full verkan. Om det behövs ska man låta bli att tillämpa nationella regler som strider mot stadgan, sa Bäcklund och exemplifierade med Högsta domstolens avgörande i våras. Då slog den fast att det svenska systemet med skattetillägg och ansvar för skattebrott i två olika förfaranden är oförenligt med rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott enligt Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Bäcklund berättade också att medlemsländerna har börjat förhandla om När kan tredje man delta i skiljeförfarandet? Normalt får bara de som har undertecknat skiljeavtalet delta i skiljeförfarandet. Advokaterna Claes Lundblad och Stefan Brocker redde ut i vilken mån det trots detta finns möjlighet för tredje part att delta i ett skiljeförande. Claes Lundblad förklarade att utgångspunkten är att i ett skiljeförfarande deltar endast parterna i skiljeavtalet. För parten är det i allmänhet inte likgiltigt vem man processar med i ett skiljeförfarande. Man vill vanligen inte ha vem som helst som motpart. Man vill ofta ha en motpart som följer gängse uppföranderegler i ett skiljeförfarande. Man önskar därtill att den man processar med åtminstone ska kunna göra rätt för sig när det gäller processkostnaderna, inte minst genom ställande av säkerhet för processkostnaden. 20 Parten kan också ha ett sekretessintresse och är kanske angelägen om att skiljetvisten hålls konfidentiell. En annan omständighet som gör att det kan vara viktigt vem som är motpart är tidsfaktorn: Man vill att förfarandet ska gå snabbt och effektivt. Obstruktionsbenägna motparter vill man ofta undvika. Synen på tredje mans deltagande i en skiljeprocess varierar mellan olika länder och olika rättskulturer och mellan olika regelverk. För svenska förhållanden är lagen om skiljeförfaranden det centrala ramverket. Kan det tänkas att en tredje part har interventionsrätt enligt svensk lag i skiljeförfarande? De flesta svarar ryggmärgsmässigt nej. – Men riktigt så klart är inte rättsläget, förklarade Claes Lundblad. Högsta domstolen berörde frågan i Svenska Kreditmålet (NJA 2003 s. 3). Där pekar HD i domskälen på möjligheten att en konkursborgenär skulle kunna ha interventionsrätt i en tvist som berör hans rätt, till exempel en bevakningstvist. HD pekar också på möjligheten att om sådan interventionsrätt inte medges, skulle det kunna påverka skiljedomens giltighet. – Jag har inte för min del sett något fall i Sverige där intervention har medgivits, sade Claes Lundblad. Utgångspunkten måste enligt Lundblad vara att intervention kan ske bara när det är avtalat, och då är det fråga om multipartysituationer, där man har flera parter på ena eller båda sidorna. Stefan Brocker anmärkte att man under UNCITRAL:s regler har ansett att den vars rätt berörs i en del internationella skiljeförfaClaes Lundblad. randen under olika frihandelsavtal kan ha rätt inte att intervenera, men att yttra sig och att delta i förfarandet genom att skicka in skrifter. Det gäller även i ICSIDförfaranden. Claes Lundblad redogjorde för några rättsfall som belyser rättsläget när det gäller universalsuccession, typiskt sett i fall av konkurs. Sammanfattningsvis är både konkursförvaltaren och den ursprungliga parten bundna av skiljeavtalet. Avtalet gäller oavsett Advokaten Nr 9 • 2013