Advokaten 1
Fokus JK 300 år nen över kameraövervakningen. Där
tog Datainspektionen för knappt ett halvår över JK:s ansvar. Trots det beskriver JK själv myndigheten som hårt belastad. Behöver man kanske växa, från dagens omkring 30 personer? Göran Lambertz tror det. Han vill se ett JKämbete på ungefär 50 personer som i ökad utsträckning arbetar med rättegångar och tillsyn. HansGunnar Axberger har en annan uppfattning. – Jag tror att det ligger något väsentligt i att det är en liten myndighet med en mycket kvalificerad chef och kvalificerade medarbetare. Jag tror att man ska akta sig för att låta myndigheten växa och dra på sig fler uppgifter bara för att den har klarat de här uppgifterna bra. Risken finns att JK förlorar sin särart på samma sätt som JO lite grand har gjort, säger han. VAD SKA BORT? Just ansvaret för tryck och yttrandefriheten är en uppgift som sällan nämns av dem som vill plocka bort uppgifter från Justitiekanslern. Men flera av intervjupersonerna tycker, i likhet med Lena Marcusson, att det finns annat som JK borde kunna slippa. – Risken med sådana här väl fungerande gamla institutioner är att när det uppstår ett nytt problem och man inte riktigt vet vad man ska göra av det så lägger man det där. Det finns saker som passar mindre väl hos JK, till exempel advokattillsynen, säger HansGunnar Axberger. Johan Hirschfeldt lyfter fram tillsynen över rättshjälpen som ett område man kan diskutera. Att kontrollera hur mycket advokaterna får betalt är mer av massärendekaraktär än en lämplig tillsynsuppgift för JK, påpekar han. En uppgift som många pekar på som felplacerad var tillsyHUMLAN FLYGER JK:s roller, lojaliteter och organisation tycks vara ett kärt diskussionsämne bland rättsstatens tillskyndare. Men även om meningarna går isär om vad JK bör göra och hur man ska göra det, så framkommer det sällan någon kritik mot hur JK faktiskt sköter sitt uppdrag. Tvärtom beskrivs myndigheten som regel som välfungerande, och förtroendet för JK – såväl personen som myndigheten – verkar vara gott. Humlan flyger, och det till och med ganska bra, som HansGunnar Axberger uttryckte det vid ett seminarium för att fira JK:s jubileum. Intervjupersonerna är också överens om att JK, som den organiskt framväxta, flexibla myndighet den är, har framtiden för sig. JK finns kvar också om ett hundra år. – Uppgifterna kommer till sitt innehåll att förändras, eftersom samhället då kommer att vara väldigt annorlunda. Men instrumenten kommer att vara mera lika än vad vi kanske tror, säger Johan Hirschfeldt. Och HansGunnar Axberger pekar på att JK fyller en grundläggande funktion i samhället. – JK ska vara en länk mellan politiken och juridiken. Den funktionen är oundgänglig och omistlig även i Sverige. Sedan får man då fråga sig vilka uppgifter som är lämpade att utföras i detta spänningsfält mellan juridik och politik, summerar han. n JK tror på det goda ämbetsmannaidealet – vänd! Med frihetstidens slut och Gustav III:s statskupp knöts Justitiekanslern åter hårt till kungen, och JK kom främst att inspektera att de kungliga ämbetsmännen skötte sig enligt order. Han fick också rollen som åklagare i riksrätten. Men det var med 1809 års regeringsform som grunden lades för den moderna Justitiekanslern. Samtidigt inrättades JustiAdvokaten Nr 9 • 2013 tieombudsmannen, som utsågs av ständerna, med uppgiften att granska domares och ämbetsmäns agerande. JK, som utsågs av kungen, fick den dubbla rollen att dels föra kungens talan i mål som rörde ”allmän säkerhet och kronans rätt”, dels ha tillsyn över domare och ämbetsmän å kungens vägnar. JK hade fortsatt möjlighet att driva tryckfrihetsärenden. I praktiken kom dock JO att ta över rollen som bevakare av tryckfriheten. JK:s dubbeleggade uppgift var nu på plats. Men ämbetet fortsatte att förändras i takt med samhällsutvecklingen. Från att efter 1809 haft en roll som liknade statsrådens och en plats i rådet när man föredrog justitieärenden skildes JK 1840 från den politiska makten. JK fick också ett separat kansli. 1948 kom en annan stor förändring. JK förlorade då sin ställning som chefsmyndighet för landets åklagare. Samtidigt fick ämbetet ansvar för tillsynen över advokaternas disciplinverksamhet. JK:s ansvar för tryck- och yttrandefriheten har gradvis stärkts under åren. Dagens utformning skapades med förändringarna av tryckfrihetsförordningen 1978. 53