Advokaten 1
Advokatdagarna skiljeförfaranden – vad är best pr
actice? petent nämnd, som är moderator – inte inkvisitor. Och ombuden måste få ställa frågor, sade han. En gemensam frågesession med experterna under ledning av nämnden, så kallad hot tubbing, är också vanligt förekommande. I SKILJEFÖRFARANDET i Stockholm skulle en stenograf (court reporter) anlitas för att transkribera huvudförhandlingen i realtid. I internationella skiljeförfaranden är det numera vanligt att man använder en stenograf. Kostnaden är cirka 20 000 euro för en veckas förhandling. Det är viktigt att ha i åtanke att om så kallad remote realtime transcript används, innebär det att förhandlingen kan följas via dator var som helst i världen – till exempel av ett vittne, som kan ta del av vad ett motpartsvittne har sagt. Nämnden i exempelförfarandet ville inte ha långa sakframställningar, utan förelade parterna att ge in ”skeleton arguments” före målet. Men parterna insisterade, och fick en halv dag vardera för sakframställan. Det finns inga bestämda regler för sakframställan i internationella förfaranden. Johan Sidklev rekommenderade att inte avstå från muntlig sakframställan. Den muntliga framställningen ger en möjlighet att klargöra missuppfattningar och felaktigheter från inlagor och att övertyga nämnden. – Men plädera inte! rådde Sidklev. Det är också viktigt att noga avväga detaljnivå och tid för sakframställningen. PARTERNA I JOHAN SIDKLEVS exempel var överens om att de inte ville använda ”posthearing briefs”. Men vid huvudförhandlingen begärde ändå nämnden att få in slutskrifter efter förhandlingen. Ibland ifrågasätts om slutJohan Sidklev framhöll att det är mycket vanligt att nämnden drar generella slutsatser och fattar inriktningsbeslut vid den första överläggningen. Posthearing briefs tar längre tid och är dyrare, men ger ombudet tid att ”Skriftligt slutanförande ger anföranden behövs. strukturera argumenten och möjlighet att ge nämnden en sammanfattning av målet och att koppla ihop rättsfrågorna med bevisningen. Om man har använt en stenograf, kan man citera direkt från förhandlingsutskrifterna. – Skriftligt slutanförande Sidklev tyckte absolut att svaret är ja, och citerade Iain Morleys bok The Devil’s Advocate: ”The closing speech is the very reason the advocate exists. It is their weapon, their art, their moment of persuasion …” – Muntligt slutanförande är ett gyllene tillfälle att påverka nämnden medan fakta och bevisning är helt färska, sade han. Skiljenämnden håller oftast sin viktigaste – och kanske enda – överläggning direkt efter förhandlingens slut. Johan dig som ombud möjlighet att formulera nämndens dom!” Johan Sidklev ger dig som ombud möjlighet att formulera nämndens dom, sade Sidklev. Johan Sidklevs praktiska råd var att både hålla ett muntligt slutanförande och ge in en posthearing brief – men i begränsad omfattning, 50–70 sidor. JOHAN SIDKLEV sammanfattade vad som är ”best practice” i internationella skiljeförfaranden: • Skriftliga vittnesutlåtanden • Vittneskonferens med experter – men ännu inte med sakvittnen • “Court reporter” för större tvister • “Post hearing briefs”. n Yttrandefrihet och integritetsskydd / Mårten Schultz, Peter Danowsky. Kommersiell förvaltningsrätt … / Karin Åhman, Ulf Öberg. Biörn Riese. givaren – att vara självständig och ha integritet, och att inte bara låna ut sitt namn. Som oberoende granskare ska man inte förhandla om sina slutsatser, utan stå för dem. Andreas Steen tog upp frågan – Medierna driver normerna, sade Riese. Advokater passar som granskare därför att de har särskild kompetens, erfarenhet och träning för sådana uppgifter. Biörn Riese betonade att det är viktigt att vara tydlig mot sig själv och uppdragsAdvokaten Nr 9 • 2013 om hantering av material gentemot uppdragsgivaren. Utredningsmaterial kan komma från många olika håll. Utgångsläget är att klienten äger sitt material och i grund och botten även har rätt till annat material som tillkommer utredningen. Hur material hanteras kan dock påverka viljan för viktiga informationskällor att bidra till utredningen. Därför bör även denna fråga diskuteras meduppdragsgivaren i förväg. En särskild fråga som ska beaktas i sammanhanget är personuppgiftslagens bestämmelser, exempelvis vid genomgång av en anställds epost som ofta är mycket känsligt ur integritetssynpunkt. Andreas Steen framhöll att några särskilda utmaningar för advokaten är att värdera och sålla den inhämtade informationen, att göra riktiga intresseavvägningar och att inte ge efter för påtryckningar. Håller man inte strängt på etiken, finns det risk att man anklagas för ”whitewash”. Han framhöll att sådana uppfattningar skulle vara fördärvande för både utredningen och advokatbranschen. Biörn Riese betonade slutligen vikten av advokatens integritet och framhöll att advokaten måste vara vaksam på stridande intressen i undersökningen. Tom Lidström underströk vikten av att definiera uppdragsgivaren samt omfattningen av och syftet med undersökningen, och att hålla detta i minnet under hela arbetet. Viktigt är att upprätta en plan inför undersökningen, och att hålla sig till den. Den som gör en undersökning som sträcker sig över flera jurisdiktioner måste tänka på att regelverken skiljer sig när det gäller exempelvis advokatsekretess, data och dokumentskydd – och ärekränkning. n 25