Advokaten 1
Advokatdagarna Debatt om straffprocessens Förslag
et att utvidga prövningstillståndet i brottmål är den enskilda reform i Straffprocessutredningen som väcker mest diskussion i Rättssverige. Konsumenttjänstlagen och småhusentreprenader / Svante O. Johansson. Det blev tydligt när företrädare för rättens aktörer hade en paneldebatt på temat ”En reformerad straffrätt” med Advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson som moderator. Thomas Olsson, Advokatsamfundets expert i utredningen, och Fredrik Wersäll, hovrättspresident i Svea hovrätt, argumenterade för ett utvidgat prövingstillstånd, medan Ulrika Rogland, kammaråklagare i Malmö, och Tomas Nilsson, före detta ordförande i Advokatsamfundet, var kritiska till förslaget. – Det blir en klar försämring av rätten förnyad i Europakonventionen till prövning om man genomför förslaget att utvidga prövningstillståndet, sa Tomas Nilsson, som inte heller tror att förslaget kan spara pengar på domstolarna. För att visa att det finns grund för de överklaganden som sker i dag använde han statistiken som visar att bara 10 procent av brottmålen som avdöms i tingsrätten överklagas till hovrätten som ändrar hela 47 procent av dessa domar. Nilsson berättade att förslaget består av två alternativ: dels huvudförslaget, ett generellt prövningstillstånd för brottmål, dels ett partiellt tillstånd där gränsen dras vid fällande domar på sex månaders fängelse eller åklagarens yrkande vid frikännande domar. – När det gäller att få igenom känsliga eller kontroversiella förslag i mellanmjölkens land så är det ganska smart att ha de här två alternativen och man hymlar inte med att om man inledningsvis skulle stanna för det här partiella prövningstillståndet så ser man framför sig att efter en tid kunna växla om till ett generellt prövningstillstånd. Fredrik Wersäll ser många praktiska prövningstillståndet, fördelar med men han anser inte att utredningens tankar om hur straffprocessen ska reformeras står och faller med denna fråga. – Jag ser det som ett naturligt utflöde av hovrättens grundläggande roll att vara kvalitetsgarant och inte i första hand att göra en total omprövning av målet, utan i första hand se till att tingsrätten har dömt rätt, sa Wersäll och fortsatte; – Jag tror inte att vi kommer nå dithän där vi har en processreform som säger att bevisvärdering bara ska ske i tingsrätt och att bara rättsfrågor ska prövas i överinstanser. Jag tror det loppet är kört. Då är frågan vilken väg man ska gå. Det är klart att man kan behålla dagens system och det är absolut ingen katastrof. För att visa att rättssäkerheten inte behöver påverkas av ett prövningstillstånd tog Wersäll upp statistiken för prövningstillstånd i tvistemål som visar att andelen ändrade tvistemål är ungefär lika stor som före reformen. Den stora skillnaden är i stället att den genomsnittliga handläggningstiden i hovSTRAFFPROCESSUTREDNINGEN Utredningen (SOU 2013:17) som leddes av Stefan Strömberg föreslår en rad reformer av rättegångsbalkens regler med omfattande effekter för brottsmålsprocessen. Bland de mer centrala förslagen finns en tydligare rollfördelning bland rättens aktörer och en förskjutning från domaren till åklagaren som ännu tydligare ska ange ramarEU:s rättighetsstadga kan vara både hinder och Är EU:s rättighetsstadga ett spader ess eller Svarte Petter inför svenska domstolar? Svaret beror i hög utsträckning på processförarens skicklighet. I december 2009 trädde EU:s rättighetsstadga i kraft som fullt tillämpbar EUrätt med samma ställning som fördragen. I praktiken innebär detta att EU fått en rättighetskatalog för enskilda personer och företag, som ska tillämpas med företräde framför EU:s sekundärrätt och nationell rätt i fall där konflikter uppstår. Thomas Bull, justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen och f.d. professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, tog under seminariet bland annat 34 upp rättighetsstadgans innehåll och verkan med särskild inriktning på hur den kan och bör användas inför svenska domstolar. Inledningsvis ställde han en retorisk fråga om EU:s rättighetsstadga ska betraktas som ett spader Thomas Bull. DET FINNS TVÅ motstridiga förhållningssätt eller synsätt som man som praktisk användare av alla rättighetsregler i Sverige måste förhålla sig till, enligt Bull. Det första är att rättighetsargumentation i en svensk juridisk kontext är något som har varit svårt att driva. Det finns en viss inbyggd skepticism mot rättigheter. Det har bland annat att göra med den ess eller Svarte Petter inför svenska domstolar. Vidare frågade han sig i vilken mån och när och hur man kan utnyttja EU:s rättighetsstadga som ett trumfkort och vilka problem som kan finnas, och hur man kan försöka undvika att hamna med EU:s rättighetsstadga som en Svarte Petter. svenska traditionen med nedärvd positivism. – Det ska vara rättsregler och inte vara personliga värderingar. Det ska vara klart och tydligt reglerat. Den här typen av rättigheter som säger att du har en rätt till något och sedan får vi väga intressen mot varandra gör svenska jurister lite osäkra. Man känner sig inte så säker med rättighetsregler eftersom de öppnar för värderingar, sa Thomas Bull. Sedan leder rättighetsregler ofta till osäkerhet vad gäller det faktiska innehållet i reglerna. Många av de juridiska grundvärdena kommer i konflikt med hur rättighetsregler tillämpas i Europadomstolen och i EUdomstolen. Grundregler om förutsebarhet Advokaten Nr 9 • 2013