Advokaten 1
Advokatdagarna Säpo arbetar långsiktigt med tålmo
dig analys. Målet är att inget ska hända. – De som tror att medarbetarna är agenter med pass i fickan har fel, sa Thornberg. Anders Thornberg redogjorde detaljerat för hur Säpos arbete mot terrorplanerna mot den danska tidningen JyllandsPosten 2010 gick till. Genom den egna underrättelsetjänsten fick Säpo veta att två individer planerade något förfärligt, någonstans, och identifierade personerna och den lägenhet där de fanns. Säpo förstod att terrorangreppet skulle ske i Sverige eller Danmark och etablerade kontakt med danska polisen. Säpo spanade nu på lägenheten dygnet runt, med rumsavlyssning och teleavlyssning. På julafton 2010 fick Säpo veta att målet var JyllandsPosten och att terrordådet skulle ske i närtid – personerna talade om saken i lägenheten. Nu var frågan om polisen skulle avbryta planerna snabbt, eller vänta. Säpo diskuterade saken med åklagaren, som ville vänta så länge som möjligt. Säpo höll beredskap hela tiden, om personerna skulle lämna lägenheten. Alla åtgärder vidtogs för att inga oskyldiga skulle skadas. I verksamheten prioriterar Säpo alltid människors säkerhet. Det viktiga är att förhindra terrorattentat, inte att dom. Till slut gav sig personerna av mot Danmark med bil. Säpo följde efter tills bilen nådde Öresundsbron, då danska polisen tog över. I en känd och övervakad lägenhet grep danska polisen dem, innan de hann ta sig till tidningens redaktion. Säpo biträdde med material till utredningen i Danmark, och männen dömdes till 12 års fängelse. Anders Thornberg gav ett annat exempel på utmaningar som Säpo ställs inför: Säpo fick veta med fyra veckors varsel att USA:s president skulle komma på statsbesök – det innebar en extremt kort förberedelsetid. Amerikanfå till stånd en fällande ska Secret Service var stressat. Vid en särskild händelse av det slaget ändrar Säpo sin befälsföring till ett hierarkiskt system. Beslutsmandatet skjuts ned så långt som möjligt i organisationen. Till exempel utsågs en livvakt till platschef, när president Obama skulle besöka Stockholms stora synagoga. Den sortens organisation är inte Secret Service van vid – amerikanernas organisation kräver många fler medarbetare. Samtidigt med statsbesöket skulle den ordinarie verksamheten pågå som vanligt. Anders Thornberg betonade att det förebyggande arbetet ständigt innebär svåra bedömningar. – I teorin kan allt förhindras – men vem vill leva i ett sådant samhälle? frågade han retoriskt. ANDERS THORNBERG AVSLUTADE med att berätta om en intervju med en av de så kallade Somaliasvenskarna, Kapitalskyddsreglerna i ABL (17 kap.) … / Erik Nerep. som sade att han hade insett att säkerhetstjänsten i Sverige inte hade uppgiften att förtrycka utan att skydda. – Det värmer hjärtat särskilt, sade Thornberg. n Medie- och krishantering / Willy Silberstein. parten får inte höra sig för om skiljemannens åsikt i själva tvisten. Riktlinjerna 9–11 förbjuder ombud att framföra falska fakta eller ge in falska bevis. De ålägger ombudet att rätta felaktiga fakta och att vidta åtgärder när falska bevis upptäcks – om det inte strider mot ombudets tystnadsplikt. I riktlinjerna 12–17 finns regler om informationsutbyte och edition. De föreskriver att ombudet inte får använda edition som ett vapen för otillbörliga ändamål i processen. Frågan om ombudets förhållande till vittnen och experter (riktlinjerna 18–25) har varit mest kontroversiell. Riktlinjerna slår fast att ombudet får sammanträffa med vittnen och experter, diskutera bevisningen med dem och hjälpa dem med bevisintyg – men ombuAdvokaten Nr 9 • 2013 det måste se till att bevismaterialet är vittnets eller expertens eget. Ett ombud som är underkastad strängare regler i sin egen jurisdiktion kan ta upp frågan med motparten eller skiljenämnden. Slutligen ger riktlinjerna 26–27 besked i frågan om begränsningarna i skiljenämndens rätt att ingripa mot ombud. Om ett ombud misssköter sig kan skiljenämnden tillrättavisa ombudet, beakta saken i fördelningen av processkostnaderna eller vidta andra åtgärder för att säkerställa en rättvis process. JUDITH GILL BETONADE att riktlinjerna har begränsningar: De är inte en fullständig etisk regelsamling för ombud. På huvudfrågan om riktlinjerna garanterar en rättvis skiljeprocess eller hindrar ombuden svarade Judith Gill: – Troligen varken eller! Men hon lutade åt att riktlinjerna faktiskt fyller sitt syfte att garantera rättvisa – de försöker ta itu med några svårigheter som har kommit fram, och det finns fortfarande gott om utrymme för ombuden att sätta sin prägel på processen. – Vi hoppas att riktlinjerna blir allmänt godtagen standard på samma sätt som IBA:s riktlinjer om intressekonflikter och om bevisupptagning, avslutade Judith Gill. Advokat Fredrik Andersson reflekterade över IBAriktlinjerna från ett svenskt perspektiv. Han uppfattade inte att det hade upplevts som ett problem från svensk horisont att ombud verkar under olika etiska normsystem. Fredrik Andersson menade att innehållet i riktlinjerna inte är kontroversiellt. – Men strukturen är en utmaning. Riktlinjerna antas genom avtal mellan parterna, men riktar sig mot ombuden. Och sanktionerna drabbar klienten, inte ombudet. Att hålla isär part och ombud är en svår princip, förklarade Fredrik Andersson. Skiljenämndens befogenhet att tillämpa sanktionerna och relationen mellan IBAriktlinjerna och lokala regler innebär också utmaningar. Fredrik Andersson var övertygad om att riktlinjerna kommer att få genomslag i internationella skiljeförfaranden som det soft lawverktyg de är – de kommer med tiden att få betydelse som vägledande riktlinjer i internationella skiljeförfaranden, och man kommer att hänvisa till dem. n 27