Advokaten 1
Advokatdagarna Straffrätt och psykisk Förslaget a
tt återinföra ett krav på tillräknelighet för straffansvar välkomnas. Men det löser inte alla problem. Seminariet behandlade frågor relaterade till straffrätt och psykisk störning med utgångspunkt i PsykiatrilagsutSaabkonkurserna … / AnneMarie Ponteaux. redningens betänkande, där genomgripande förändringar föreslås i fråga om tvångsvård av psykiskt störda lagöverträdare. Ordföranden i Sveriges advokatsamfund Bengt Ivarsson, som deltog som expert i Psykiatrilagsutredningen, talade om straffrätt och psykiska störningar ur ett försvararperspektiv när det finns en straffrättslig konflikt. Han tog upp några typiska advokatetiska dilemman. Ett sådant handlar om advokatens ansvar att kontrollera klientens uppgifter. Enligt de vägledande reglerna är advokaten inte skyldig till det såvida inte särskilda skäl föranleder det. Men det finns inte något specifikt skrivet i de vägledande reglerna ännu om Claes Lernestedt. uppgifter som lämnas av en klient som är psykiskt sjuk. Om det är så, är då kontrollskyldigheten större än annars? – Jag tror att man måste ta hänsyn både till sjukdomens art och omfattning, men också till uppgiftens karaktär. Det kan säkerligen finnas en kontrollskyldighet i vissa fall, menade Ivarsson, som berättade att Advokatsamfundet har tillsatt en arbetsgrupp som bland annat ska se på hur man kan hantera klienter som har en psykisk störning. Erkännande är en typ av uppgift som en klient kan lämna och då finns det en skyldighet för advokaten att kontrollera det. Men blir det annorlunda om klienten är psykiskt sjuk? Och hur hanterar advokaten ett erkännande från en klient som har en utvecklingsstörning? – Man kan inte bara ta ett erkännande rakt upp och ner om man har en klient som har de här förutsättningarna, sa Ivarsson som menade att ett första steg måste vara att i samtal med klienten få klart för sig om klienten förstår konsekvenserna av erkännandet. – Kan inte klienten har det erkännandet i sig, enligt min uppfattning, inte så stor betydelse, sa Ivarsson som menade att det kanske kan vara korrekt som klienten säger och då får man börja titta närmare på andra omständigheter som stödjer klientens erkännande. Att klienten ändrar sig är ytterligare ett advokatetiskt dilemma. Ivarsson exemplifierade med målet med Anders Behring Breivik som i huvudsak handlade om Breivik var tillräknelig eller otillräknelig. Under rättegången ändrade Breivik sin inställning och ville betraktas som tillräknelig istället för det motÅrets talare lockade till skratt Colin Moon, Årets talare 2012, roade deltagarna på Advokatdagarna med ett galet föredrag på temat ”Are Swedes really that normal – om kulturkrockar, kommunikation och kemi”. – Jag tror inte på stereotyper, sa 22 denna pratglada engelsman och talade sedan om svenskar som har möten om allting, tyskar som tvunget måste säga sanningen, omedgörliga fransmän, känslomässiga italienare, snobbiga engelsmän som aldrig säger vad de tänker, norrmän som vill gå på tur, tystlåtna finländare och danskar som säger ”jä, jä, jä” på internationella möten och sedan åker hem och gör precis tvärtom. Colin Moon är född i London och bor sedan 1980talet i Sverige. Han är en efterfrågad föreläsare, kommunikationsexpert, moderator och författare som bland annat har skrivit två böcker om Sverige, svenskarna och deras egenheter, ”In the secret garden of SwEden” och ”Sweden – the secret files”. 2012 utsågs han till årets manliga talare av talaragenturen Talarforum. Colin Moons filosofi är att om man ska verka i mångkulturella team är det bäst att först skaffa sig Advokaten Nr 9 • 2013 satta. Efter rättegången har Behring Breiviks försvarare, advokaten Geir Lippestad skrivit en bok om uppdraget. I detta sammanhang ställde Ivarsson frågorna om en klient som inte är tillräknelig överhuvudtaget kan lösa advokaten från sin tystnadsplikt? Och kan man skriva en bok om en tidigare klient? – Jag skulle som advokat inte våga en skriva en bok om min klientrelation, oavsett om klienten är psykiskt sjuk eller inte, summerade Ivarsson. Förutom advokatetiska uppsåtsfrågorna speciella frågor när är det handlar om klienter med psykiska störningar. Ivarsson tycker att domstolarna är lite slarviga när det gäller den här typen av klienter. Claes Lernestedt, professor i straffrätt vid Uppsala universitet, deltog som expert ens referensgrupp för straffrättsfrågor. Lernestedt talade om det som kallas psykiskt avvikande tillstånd. Han välkomnade att kravet på tillräknelighet för straffansvar föreslås komma tillbaka. PSYKIATRILAGSUTREDNINGENS Utredningens uppdrag var att se över all psykiatrisk tvångslagstiftning. Utredningen lämnades över till Göran Hägglund i april 2012. I somras blev remissammanställningen klar. Det är oklart vad som kommer att ske med utredningen. Förslagen i utredningen går i korthet ut på att: • Återinförande av kravet på tillräknelighet, eller ansvarsförmåga, innebär att Sverige återgår till en princip som gäller i nästan alla länder: att gärningsmannen måste ha kunnat påverka sitt handlande för att kunna hållas straffrättsligt ansvarig. i Psykiatrilagsutredning