Möjligheter, utmaningar, metoder 1
Möjligheter, utmaningar, metoder uppföljning visa
r också att det oftast inte finns några betydande skillnader i könsfördelning mellan de som beviljats bidrag och samtliga verksamheter som ansökt om medel. Uppgifterna avser dock individer och inte årsarbetskrafter, vilket kan påverka resultaten. Frågan varför en större andel kvinnor än män är representerade i verksamheter som söker bidrag från Kulturrådet kvarstår att undersöka. I de verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen utförde kvinnor 57 procent av det totala antalet årsarbetskrafter 2021 inom konstnärlig och kulturellt inriktad kompetens. Enbart inom två av åtta konst- och kulturområden var könsfördelningen jämn: teater, dans och musik samt film.21 2.3 Skillnaderna i deltagande märks även på utbildningar Skillnader i deltagande mellan grupper har inte bara framkommit i uppföljningar av professionella konstnärer, utan märks redan bland elever och studenter på estetiska och konstnärliga utbildningar. Inom konstnärliga högskoleutbildningar finns en stor snedrekrytering både när det gäller föräldrarnas utbildningsbakgrund och om studenterna har utländsk bakgrund. Till exempel hade 57 procent av nybörjarna på konstnärliga högskoleprogram föräldrar med minst treårig eftergymnasial utbildning läsåret 2019/20. Detta kan jämföras med 32 procent i hela befolkningen i åldern 19–21 år vid samma tidpunkt.22 Andelen nybörjare med utländsk bakgrund var 18 procent på konstnärliga högskoleprogram läsåret 2020/21, vilket var lägre än på något av de andra generella programmen.23 På gymnasieskolans estetiska program märks en stor underrepresentation av elever med utländsk bakgrund. Läsåret 2021/22 hade endast 15 procent av eleverna utländsk bakgrund jämfört med 28 procent bland samtliga gymnasieelever. Det fanns även en viss överrepresentation av elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildning, men denna var inte lika stor.24 För att bli antagen till konstnärliga högskoleutbildningar krävs ofta något utbildningssteg mellan gymnasiet eller kommunal kulturskola och högskolan. Bland alternativen finns folkhögskolor eller någon av de eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar som samordnas av Myndigheten för yrkeshögskolan. En uppföljning av vilka som deltog i folkhögskolors kurser med estetisk inriktning 2017 visar att det fanns en viss överrepresentation av deltagare med nordisk bakgrund. Likaså fanns en överrepresentation av deltagare vars föräldrar hade treårig eftergymnasial utbildning eller mer jämfört med hela befolkningen.25 På konst- och kulturutbildningar hade en större andel av de antagna åren 2015–2019 föräldrar med treårig eftergymnasial utbildning eller mer, jämfört med i befolkningen 20–39 år.26 Kvinnor och flickor utgör merparten av deltagarna på flera utbildningsnivåer. I kulturskolan var endast 38 procent av deltagarna pojkar 2021,27 endast 36 procent av eleverna läsåret 2021/22.28 var könsskillnaderna ännu större, totalt sett utgjorde männen endast 26 procent av alla antagna 2015–2019.29 På konstnärliga högskoleprogram var könsfördelningen jämnare jämfört med tidigare utbildningsnivåer, även om kvinnorna fortfarande var något fler än männen. De senaste åren har det och på gymnasieskolans estetiska program utgjorde män På eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar 21. Kulturrådet (2022b) 22. Universitetskanslersämbetet och Statistiska Centralbyrån (2020) 23. Universitetskanslersämbetet och Statistiska Centralbyrån (2022) 24. Skolverket (2022) 25. Folkbildningsrådet (2020) 26. Statistiska centralbyrån (2020) 27. Kulturrådet (2022a) 28. Skolverket (2022) 29. Statistiska centralbyrån (2020) 13/48