Möjligheter, utmaningar, metoder 1
Möjligheter, utmaningar, metoder nå, såsom barn o
ch unga i socioekonomiskt utsatta områden eller med funktionsnedsättning. De arbetar då uppsökande. Över hälften av verksamheterna bedriver öppen kulturskoleverksamhet och fyra av tio genomför aktiviteter under skollov. För att få fler att delta samverkar kulturskolorna ofta med grund- och särskolor och fritidshem, men även med fritidsgårdar och kulturaktörer.63 Kulturrådets sammanställning av hur kulturskolorna har använt utvecklingsbidraget visar att kommunerna bedömer att de har nått cirka 81 500 barn och unga i verksamhet inom ramen för bidraget. Av dessa bedöms 58 000 vara nya elever, det vill säga som inte varit inskrivna i kulturskolan sedan tidigare. Den höga siffran beror bland annat på att det har utvecklats verksamhet på tider och arenor som är tillgängliga för barn och unga exempelvis under skolloven.64 5.2 Högskole- och yrkesförberedande utbildningar Det finns ett brett spann av eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar som kan vara högskoleeller yrkesförberedande och som följer olika regelverk65 : konst- och kulturutbildningar som anordnas av folkhögskolor, konst- och kulturutbildningar som anordnas av privata aktörer och stiftelser samt yrkesförberedande yrkeshögskoleutbildningar inom kultur, media och design. Det är vanligt att studenter på högre utbildningar har gått en förberedande utbildning, men det förekommer också det omvända, det vill säga att studenter med examen från högre utbildning läser en yrkesinriktad utbildning eller en spetsutbildning på folkhögskola. Utbildningarna är också en viktig arbetsmarknad för konstnärer. Folkhögskolor Folkbildningsrådet är sektorsansvarig för folkbildningen och har som huvudsaklig uppgift att fördela statens medel till folkbildningen, samt att utvärdera om medlen har använts i enlighet med statens syften med stöden.66 Folkbildningsrådet tar även fram rapporter som belyser folkbildningen ur olika perspektiv. I rapporten Mångfald och förnyelse?67 undersöks vem som deltar i folkbildningens kulturverksamheter och vilka faktorer som främjar respektive motverkar mångfald. Med mångfald avses utländsk bakgrund och socioekonomisk bakgrund. Av undersökningen framgick att det var få av de folkhögskolor som medverkade i studien som hade ett kursutbud som underlättade att nå en mångfald av deltagare. De strategiska insatserna för att ändra mångfalden inom kulturverksamheterna var också ganska få. Men några folkhögskolor utmärker sig med mer utvecklade arbetssätt och under 2023 publicerar Folkbildningsrådet en idéskrift, som tar utgångspunkt i några av dessa skolor. Det kan till exempel handla om att skolorna samverkar med kultur- och föreningslivet i områden i städerna där många med bakgrund utanför Norden eller med kortare utbildning bor, eller att lärarna har aktiva nätverk där. Det kan också handla om inriktningen på kursutbudet, eller om att en landsortsskola har startat verksamhet eller byggt kontaktytor i en närliggande större stad. Det finns bland annat 63. Kulturrådets pågående studie som publiceras i mars 2023. 64. Ibid. 65. Folkhögskoleförordningen (1977:551), Förordning (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar, Lag (2009:128) om yrkeshögskolan 66. Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen 67. Folkbildningsrådet (2020) 22/48