Möjligheter, utmaningar, metoder 1
Möjligheter, utmaningar, metoder 4. Hinder för pr
ofessionellt deltagande Orsakerna till att en individ blir konstnärligt yrkesverksam är troligen mycket komplexa. För en djupare förståelse av de olika vägarna till ett professionellt deltagande inom kultursektorn skulle vi behöva höra konstnärers och andra yrkesverksammas egna berättelser. Men som tidigare uppföljningar visat, finns det stora skillnader mellan hur olika grupper deltar i kultursektorn. I detta avsnitt ger vi exempel på sådant som hindrar underrepresenterade grupper från att delta i kultursektorn, sådant som framkommit i tidigare rapporter och utredningar. Genomgången gör inte anspråk på att ge en systematisk eller heltäckande bild av kunskapsläget, men kan fungera som underlag till fortsatta samtal och till nya studier av förutsättningarna för att bredda rekryteringen inom kultursektorn. 4.1 Antagningsprov till utbildningar kan gynna grupper som i större utsträckning är kulturaktiva från tidig ålder För att bredda det professionella deltagandet inom kultursektorn är utbildningsledet centralt. Det har länge diskuterats om antagningsproven inom konstnärliga utbildningar kanske gynnar redan välrepresenterade grupper, och därför kan vara problematiska ur ett breddat rekryteringsperspektiv. Arbetsprov och antagningsprov används ofta som urvalsgrund till konstnärliga högskoleutbildningar och andra eftergymnasiala utbildningar. Gymnasieskolor har också rätt att använda färdighetsprov i antagningen till det estetiska programmet, även om alla skolor inte tillämpar detta. För att klara antagningskraven behöver de sökande ofta sedan tidig ålder ha fått träning och undervisning, till exempel i den kommunala kulturskolan. Vi vet att barn och unga med högutbildade föräldrar är mer kulturaktiva än barn och unga med lågutbildade föräldrar.34 Skolan kan fungera kompensatoriskt genom att introducera konst och kultur för barn som inte har med sig intresset hemifrån. I grundskolan är de estetiska ämnena bild, musik och slöjd obligatoriska för alla elever, men studieresultaten varierar mellan grupper. I genomsnitt uppnår pojkar, elever vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning och elever med utländsk bakgrund lägre betyg i estetiska ämnen, och en större andel av dem går ut grundskolan utan att ha blivit godkända.35 I gymnasieskolan är estetiska ämnen inte längre obligatoriska, vilket kan påverka möjligheterna att nå nya ungdomar.36 För ungdomar som gått i kulturskolan kan ett gap senare uppstå innan högskolan, där det är svårt för dem som saknar möjlighet till privatlektioner att utöva sin konstart och utveckla sig genom egna utbildningsinsatser.37 Vetskap om detta gap är viktigt att ha med sig för beslutsfattare med möjlighet att utforma kulturverksamhet för unga och unga vuxna. Av Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) utvärdering av lärosätena 2022 framgår att validering och bedömning av reell kompetens, det vill säga det kunnande som en individ skaffat sig i sammanhang utanför formell utbildning, är något som högskolorna behöver utveckla. Det finns exempel på att högskolor förändrat antagningsprov för att bredda rekryteringen. Kungliga Musikhögskolan lade mindre 34. Myndigheten för kulturanalys (2017a) 35. Skolverkets officiella statistik avseende läsåret 2021/22 36. SOU 2021:77; Universitets- och högskolerådet (2016) 37. SOU 2021:77 17/48