Möjligheter, utmaningar, metoder 1
Möjligheter, utmaningar, metoder Aktörer i utbild
ningsnätet I förskolan ska barnet få möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer. Även i grundskolan är estetiska ämnen obligatoriska (musik, bild, slöjd och idrott där dans ingår). I gymnasieskolan måste eleven däremot välja estetiskt ämne som individuellt val eller program, med undantag för dans som ingår i ämnet idrott och hälsa. Det finns också estetisk verksamhet inom grund- och gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan ger inte behörighet till högskolan.32 Kommunal musik- och kulturskola finns i nästan alla kommuner och riktar sig framför allt till barn och unga i åldern 6–19 år. Det finns både korta och långa ämneskurser och öppen verksamhet. Musik är det vanligaste ämnet följt av dans, teater och drama, bild och form samt film och animation. Utbildningen är ofta förenad med en avgift, men det finns också kommuner som erbjuder avgiftsfri undervisning. År 2022 fattade Skolverket beslut om att undervisningen får äga rum på skoltid efter beslut av rektor. Det finns många anordnare av högskole- eller yrkesförberedande utbildningar. På folkhögskolor anordnas långa kurser som kan förbereda för högre studier inom estetiska ämnen. Här finns även estetiskt inriktade yrkesutbildningar. Flera av kurserna fungerar även som spetsutbildningar för redan professionella konstnärer och kulturproducenter inom till exempel konst, musik och litteratur. Undervisningen är avgiftsfri och berättigar till studielån. Det finns också kortare kurser och kulturprogram för allmänheten. Det finns också privata anordnare av konst- och kulturutbildningar (drygt 120 utbildningar), som samordnas av Myndigheten för yrkeshögskolan. Dessa är avgiftsbelagda, men de längre berättigar till studiemedel, och har särskilda förkunskapskrav. Dessa utbildningar kan antingen förbereda för högre utbildning, vara yrkesförberedande eller syfta till kulturarvsbevarande. Myndigheten för yrkeshögskolan samordnar också yrkeshögskoleutbildningar inom kultur, media och design. Dessa utbildningar är arbetsmarknadspolitiskt motiverade. 16 lärosäten har tillstånd att utfärda konstnärliga examina på grund- och/eller avancerad nivå, varav fem klassas som konstnärliga högskolor. Det krävs både grundläggande och särskild behörighet för att bli antagen till konstnärliga utbildningar. Särskild behörighet utgörs ofta av godkända antagningsprov eller specifika krav. Det är vanligt att studenter som antas till högre utbildning har gått förberedande skolor. Det finns självklart många andra utbildningar som kan leda till ett arbete inom kultursektorn, till exempel inom informations- och biblioteksvetenskap och kulturarvsområdet. Utbildning på högskola och universitet är avgiftsfritt och studiemedelsberättigande. I utbildningsnätet finns även många utbildningar av icke-formell karaktär, som till exempel anordnas av aktörer inom civilsamhället som kyrkan, fackförbund och studieförbund samt aktörer på Youtube och så kallade ”tutorials”.33 32. Från 2 juli 2023 anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola. 33. En mer utförlig beskrivning av utbildningsnätet görs i utredningen Konstnär – oavsett villkor? (SOU: 2018:23) 16/48