Möjligheter, utmaningar, metoder 1
Möjligheter, utmaningar, metoder kultursektorn, k
an bland annat följande nämnas: Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Universitetskanslersämbetet, Myndigheten för yrkeshögskolan, Centrala studiestödsnämnden, universitet och högskolor, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Jämställdhetsmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Skatteverket, Tillväxtverket, Statistiska Centralbyrån och organisationer under Kulturdepartementet. Några av myndigheterna har en stödgivande roll. Genom information, arbetsförmedling och så vidare kan de underlätta enskildas utövande. Myndigheter, regioner och kommuner, universitet, privata aktörer och stiftelser kan även ge stöd i form av stipendier och bidrag. Här ger vi exempel på hur fyra organisationer under Kulturdepartementet ser på sin roll när det gäller breddad rekrytering. Sveriges författarfond har hand om den statliga ersättningen till upphovsmän till litterära verk för utnyttjandet av deras verk genom bibliotek. Fonden har inget uppdrag att bredda deltagandet. De kvoterar inte och styr inte aktivt mot särskilda grupper av upphovsmän. Däremot kan de i sin inriktning på konstnärlig och litterär kvalitet samt ekonomiskt behov delvis integrera aspekter som har med breddad rekrytering att göra, så att exempelvis utländsk bakgrund och socioekonomiska förhållanden kan ges särskilda värden. De kategoriserar inte de sökande. I fokus är alltid de enskilda verkens litterära kvaliteter. För att kvalificera sig för stipendier måste man ha publicerat sig som litterärt verksam. Insatser mot snedrekrytering beskrivs därför som viktigare och mer avgörande i tidigare skeden än när den verksamme ska söka stipendier. Konstnärsnämnden främjar konstnärers yrkesvillkor med hjälp av ekonomiska och informativa styrmedel. Det handlar om fördelning av stipendier och bidrag samt information och tvärsektoriellsamverkan om konstnärers ekonomiska och sociala villkor. Genom utredning- och analysarbete förses regeringen och riksdagen med adekvata underlag för beslut som kan påverka deltagandet i kultursektorn. Myndigheten arbetar aktivt med att nå konstnärer som inte känner till myndigheten, bland annat genom att fördela bidrag utan ansökan. För att säkerställa att stipendieansökningarna får en rättvis och sakkunnig bedömning på armlängdsavstånd från politiken används externa beslutande grupper. Beslutandegrupperna består av sakkunniga med kunskap och erfarenhet om konstområdenas bredd och specifika förutsättningar. Riksteatern är en producerande scenkonstinstitution och en folkrörelse med drygt 220 lokala och 21 regionala riksteaterföreningar. Kongressen är Riksteaterns högst beslutande organ. 2019 antog kongressen Riksteaterns strategi för jämlikhet och mångfald, som samtliga av Riksteaterns verksamheter ska bidra till att uppnå. Strategin är ett medel för att uppnå Riksteaterns vision: ”Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse, för alla överallt” och för att uppnå strategins målsättning om: ”mångfald på, bakom och framför scenen”. Riksteatern använder kompetensbaserad rekrytering för teknisk och administrativ personal. Residensverksamheten har öppna utlysningar för att stötta fler konstnärskap och det genomförs öppna auditions. Riksteatern har tillsammans med andra scenkonstaktörer initierat en yrkesutbildning för teknisk personal som eftersträvar jämlikhet och mångfald, varifrån de tar emot praktikanter. Riksteatern nationellt stöttar också lokala och regionala riksteaterföreningar i arbetet med att implementera strategin. Kulturrådet verkar för kulturens utveckling och tillgänglighet genom bidrag, andra främjande insatser och uppföljning. Inom bidragsgivningen till det fria kulturlivet arbetar vi med att kontrollera och, där vi har möjlighet, ställa krav på ekonomisk ersättning till medverkande konstnärer. Kulturrådet har också flera rättighetsuppdrag. Utifrån dem arbetar vi för att motverka diskriminering. Att verka för ett självreflekterande arbetssätt i våra referens- och arbetsgrupper är en del av vårt proaktiva arbete för att främja konstens frihet och motverka diskriminering samt stärka myndighetens rättighetsbaserade arbete. I dialog med regioner och kommuner synliggörs frågorna och hur vi gemensamt kan verka för att stärka konstnärers ekonomiska förutsättningar och yrkesmässiga villkor. 28/48