Möjligheter, utmaningar, metoder 1
Möjligheter, utmaningar, metoder Eftersom utbildn
ingsanordnarna är centrala, är vår uppfattning att samordningen av frågorna bör innehas av en aktör inom utbildningsområdet som har en god systemförståelse och som kan lyfta utvecklingsfrågor hos de aktörer och på de nivåer där de hör hemma. Behov av samarbete har även framförts av andra aktörer. Universitetskanslersämbetet föreslår till exempel i sin utvärdering av lärosätenas arbete för breddad rekrytering att Universitets- och högskolerådet, Kulturrådet, Myndigheten för yrkeshögskolan och Folkbildningsrådet ska samarbeta. Behov av fortsatt statligt stöd till kulturskolan Det statliga stödet till kulturskolan har varit viktigt för att kunna möta behovet av tidiga insatser som når ut till många barn och unga. För att kulturskolan ska fortsätta att vara relevant, krävs att den utvecklas och förnyas kontinuerligt och varaktigt. Kulturrådets uppföljning visar att de senaste årens förstärkning genom statligt utvecklingsbidrag har bidragit till att bredda verksamheten både i uttryck och målgrupper, ökat tillgängligheten samt utvecklat fördjupningsundervisning och samverkan med andra aktörer. Genom att tillföra medel och kunskap kan staten genom Kulturrådet bidra till att säkra kulturskolan som en betydelsefull och relevant verksamhet för många barn och unga. Behov av ekonomiska förutsättningar för att förbättra konstnärers villkor Konstnärer och kulturskapare har under lång tid arbetat under ekonomiskt sämre förutsättningar än andra grupper i samhället med motsvarande utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Situationen har blivit ännu tydligare under covid-19-pandemin när många konstnärer inte hade tillräckligt hög sjukpenninggrundad inkomst för att få tillgång till samhällets sociala skyddssystem. Yrkesverksamma konstnärer och kulturskapare är beroende av att kulturverksamheter kan ge uppdrag och arvoden på skäliga nivåer som möjliggör att de kan klara sig på sin inkomst. Frågan har både med upphovsrätt och kulturverksamheternas ekonomiska förutsättningar att göra. När det gäller kulturverksamheters ekonomiska förutsättningar att ersätta konstnärer, försämras dessa av att statsbidragen till kulturlivet inte räknas upp i samma takt som pris- och löneutvecklingen i samhället. Att regioner och kommuner står inför stora ekonomiska utmaningar framöver kopplade till inflation, ökade kostnader för pensioner och den demografiska utvecklingen bidrar till problematiken. För att kunna bredda rekryteringen till kulturlivet och för att möjligheten att vara konstnär inte ska vara avhängig privata nätverk, behövs bättre villkor. I det sammanhanget spelar både en fungerande upphovsrätt och en förstärkning av de statliga anslagen till kulturen viktiga roller. 7/48