Möjligheter, utmaningar, metoder 1
Möjligheter, utmaningar, metoder Sammanfattning D
en här rapporten är en kunskapsöversikt som syftar till att bidra till samtal om förutsättningarna för breddad rekrytering inom kultursektorn och fungera som underlag till främjande arbete. Rapporten har tagits fram som en del av Kulturrådets uppdrag i regleringsbrevet för 2022 att: ”genomföra kunskapshöjande insatser med syfte att motverka snedrekrytering till kultursektorn och vara ett nav för erfarenhetsutbyte för breddat professionellt deltagande inom denna”. Rapporten bygger på befintlig kunskap från tidigare undersökningar och på en mindre undersökning som Kulturrådet genomförde hösten 2022. Ett tjugotal aktörer från utbildningssidan och kultursektorn svarade på om och i så fall hur de arbetar för att bredda det professionella deltagandet i kultursektorn, om de ser behov av ytterligare insatser, och om de känner till några goda exempel på insatser. Rapporten gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av kunskapsläget. Den är framför allt inriktad på konstnärer, kulturskapare och det professionella deltagandet inom konstområdena, men även andra kulturområden belyses i viss utsträckning. Vidare fokuserar den främst på variablerna juridiskt kön, utländsk bakgrund och socioekonomisk bakgrund, som det finns statistiska uppgifter om. Det betyder inte att andra aspekter är mindre viktiga att undersöka för att förstå frågans komplexitet, vilket rapporten på olika sätt beskriver. Kategorin utländsk bakgrund säger exempelvis inget om en persons etniska ursprung och hudfärg som båda utgör diskrimineringsgrunder. Det finns en snedrekrytering till kultursektorns utbildningar och i förlängningen till konstnärsyrket Det saknas heltäckande och aktuell statistik om konstnärer och vilka som är verksamma inom kultursektorn. Däremot är uppgifterna om deltagare vid utbildningar, Kulturrådets bidragsmottagare och uppgifter om personal inom kultursamverkansmodellen nyare. Konstnärsnämnden följde 2014 upp konstnärer verksamma inom sex konstområden: bild och form, dans, film, ord, musik samt teater. Uppföljningen visar att konstnärers föräldrar hade högre utbildning än befolkningen i övrigt, och att en mindre andel i konstnärsgruppen än i befolkningen hade utländsk bakgrund. Kulturrådets bild är att vissa grupper fortsatt är underrepresenterade i kultursektorn. Över tid har andelen kvinnliga konstnärer ökat, men undersökningar har visat på könsskillnader mellan olika konstområden. Statistik indikerar att skillnaderna i deltagande grundläggs tidigt och märks redan i den kommunala kulturskolan, och även senare i estetiska och konstnärliga utbildningar. Inom konstnärliga högskoleutbildningar finns en stor snedrekrytering både när det gäller föräldrarnas utbildningsbakgrund och om studenterna har utländsk bakgrund, och liknande mönster finns på andra utbildningsnivåer. Kvinnor och flickor utgör merparten av deltagarna på flera utbildningsnivåer, men på konstnärliga högskoleprogram är könsfördelningen mer jämn. Det finns många olika vägar till ett konstnärligt yrke Utbildningsnätet består av många olika utbildningsanordnare och utbildningar, inom och utanför det formella utbildningssystemet. Allt från för- och grundskola, kommunal musik- och kulturskola, gymnasium, högskole- och yrkesförberedande utbildningar och högskola, till utbildningar som arrangeras av till exempel civilsamhället och på Youtube. Kulturrådet använder uttrycket utbildnings4/48