Möjligheter, utmaningar, metoder 1
Möjligheter, utmaningar, metoder 1. Inledning 1.1
Varför en kunskapsöversikt om breddad rekrytering? I Kulturrådets regleringsbrev för 2022 hade myndigheten i uppdrag att ”genomföra kunskapshöjande insatser med syfte att motverka snedrekrytering till kultursektorn och vara ett nav för erfarenhetsutbyte för breddat professionellt deltagande inom denna”.1 ramen för det uppdraget. Den här rapporten har tagits fram inom Det finns i dag en snedrekrytering till utbildningar och i förlängningen till yrken i kultursektorn. Det innebär bland annat att personer med utländsk bakgrund och personer med föräldrar med låg utbildningsbakgrund på många håll är underrepresenterade. Enligt de nationella kulturpolitiska målen ska alla ha möjlighet att delta i kulturlivet. Det gäller även professionellt deltagande, vilket innebär att möjligheten att utbilda sig till och vara verksam som konstnär ska bero på kompetens, och inte styras av hindrande strukturer som utesluter vissa grupper. Insatser för breddad rekrytering handlar med andra ord om insatser som kan bidra till en ökad bredd av professionellt verksamma i kultursektorn.2 Den här rapporten är tänkt att vara ett underlag till dialoger och erfarenhetsutbyte mellan aktörer i utbildnings- och kultursektorn om hur breddad rekrytering till kultursektorn kan främjas. Rapporten ger en översiktlig bild av befintlig kunskap om hur deltagandet i utbildningsledet och kultursektorn ser ut, vilka hinder för deltagande som framkommit i tidigare studier och hur utbildningsnätet ser ut. I rapporten presenteras även resultatet av en mindre undersökning som Kulturrådet genomförde hösten 2022, då ett tjugotal aktörer från utbildnings- och kultursektorn svarade på om och i så fall hur de arbetar för att bredda det professionella deltagandet i kultursektorn, om de ser behov av ytterligare insatser och om de känner till några goda exempel på insatser. Rapporten gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av kunskapsläget, initiativ eller perspektiv på frågorna, utan ska ses som just ett underlag för fortsatta och fördjupande samtal och studier. Rapporten är framför allt inriktad på konstnärer, kulturskapare och det professionella deltagandet inom konstområdena, men även andra kulturområden belyses i viss utsträckning. Vidare fokuserar rapporten främst på variablerna juridiskt kön, utländsk bakgrund och socioekonomisk bakgrund, som det finns statistiska uppgifter om. Det betyder inte att andra diskrimineringsgrunder och andra aspekter är mindre viktiga att undersöka för att förstå frågans komplexitet. Kategorin utländsk bakgrund säger exempelvis inget om en persons etniska ursprung och hudfärg som båda utgör diskrimineringsgrunder. På motsvarande sätt är kategorin kön trubbig, eftersom den endast avser juridiskt kön och inte synliggör alla transpersoner samt intersexpersoner. 1. Kulturdepartementet (2021) 2. Det saknas en enhetlig definition av begreppet professionellt deltagande. Det kan alltså i viss utsträckning skilja sig vem som räknas som professionell mellan olika sammanhang, och mellan olika studier av konstnärer som vi refererar till i denna rapport. Enligt konstnärspolitiska utredningen Konstnär – oavsett villkor (SOU 2018:23) läggs flera aspekter ofta samman för att beskriva begreppet professionell konstnär: konstnärlig utbildning, konstnärligt kunnande, sysselsättningsgrad i konstnärlig verksamhet och omfattningen av det offentliga framträdandet som konstnär. Faktorerna utgör också en sammanvägning som ligger till grund för ett ev. medlemskap i många konstnärsorganisationer. Vidare konstateras att det i ordet professionell ofta läggs att ha som mål att kunna försörja sig på sitt konstnärskap och få merparten av sin inkomst från det. 8/48