Möjligheter, utmaningar, metoder 1
Möjligheter, utmaningar, metoder sträva att infor
mationen om utbildningarna når ut brett och dela goda exempel från granskningarna. De har också tagit fram ett stödmaterial om jämställdhetsarbete för utbildningsanordnare. 5.3 Högskolor och universitet År 2001 skrevs det in i högskolelagen att universitet och högskolor aktivt ska främja och bredda rekryteringen till högskolan.72 År 2019 fick UKÄ i uppdrag att genomföra en tematisk utvärdering av universitetens och högskolornas arbete med breddad rekrytering, i samråd med Universitet- och högskolerådet. Uppdraget redovisades hösten 2022. I den del av utvärderingen som redogör för lärosätenas arbete redogörs för ett antal övergripande resultat och slutsatser. En av några slutsatser är att mycket görs men att systematiken och långsiktigheten kan förbättras. När det gäller konsthögskolorna specifikt konstateras, att konstnärliga högskolors antagningssystem med arbetsprov medför utmaningar för breddad rekrytering, eftersom de flesta studenter redan har gått långa förberedande utbildningar som kan vara avgiftsbelagda (se även 4.1). UKÄ:s bedömargrupp menar att det behövs ett helhetsgrepp om utbildningssektorn när det gäller rekryteringen till högre konstnärlig utbildning. Frågan behöver belysas i bredare bemärkelse, snarare än att kritik enbart riktas mot enskilda lärosäten som inte uppnår en breddad rekrytering. Nedan ges några exempel på arbetssätt för breddad rekrytering till konstnärliga högskolor, som UKÄ:s bedömargrupp ser som goda. Bedömargruppen framhåller bland annat Beckmans designhögskolas designstipendium, som underlättar deltagande i kvällsskolan, som ses som en viktig rekryteringsbas. Från Konstfack framhålls bland annat lärosätets samverkan med förberedande utbildningar, att lärosätet analyserar antagningsprovens inverkan, hur lärosätet arbetar med inkluderande marknadsföring och studentinvolvering. Kungliga konsthögskolans deltagande i nätverk med konstnärliga utbildningar ses som positivt, och att samtal om makt, representation, genus, etnicitet och klass är en del av aktiviteterna och samtalen i utbildningen. Kungliga musikhögskolans förändring av antagningsproven till kandidatutbildningen i elektroakustisk komposition lyfts också som gott exempel. Förändringen har lett till en breddad rekrytering av begåvade studenter med en annan bakgrund än tidigare. Vidare ser bedömargruppen bland annat Stockholms konstnärliga högskolas baskurser som ett bra exempel på hur man kan sänka trösklar och väcka intresse för utbildningen bland nya grupper.73 5.4 Arbets- och uppdragsgivare, fria aktörer och civilsamhällesaktörer En betydande del av kultursektorns arbetsmarknad utgörs av nationella, regionala och kommunala uppdrags- och arbetsgivare, exempelvis scenkonst- och kulturarvsinstitutioner med nationella och regionala huvudmän, samt kommunala konsthallar och bibliotek. En annan betydande del utgörs av det fria kulturlivet och civilsamhället, som består av en bredd av aktörer: privata och ideella, lokala och nationella, främjande, producerande och arrangerande – allt från bokförlag, gallerister och arrangörer till teatrar och folkets hus. Andra viktiga arbetsgivare för konstnärer och andra kulturutövare är utbildningsanordnarna. 72. Högskolelag (1992:1434), 1 kap. 5 § fjärde stycket 73. Universitetskanslerämbetet (2022) 24/48