Möjligheter, utmaningar, metoder 1
Möjligheter, utmaningar, metoder annat behov av s
nabbare bedömning och validering av utländsk utbildning, breddat utbud av kompletterande utbildningar för utrikes födda och fler yrkesanpassade språkutbildningar.54 krav har även tidigare lyfts fram som ett hinder att bredda rekryteringarna inom kultursektorn.55 SpråkDet har även framkommit andra hinder kopplade till arbetsgivares rekryteringsprocesser. Myndigheten för kulturanalys har bland annat identifierat bristande ekonomiska resurser och låg personalomsättning i kombination med minskningar i antalet anställda som hinder för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund vid statliga kulturinstitutioner. Ett annat hinder kan vara så kallad nätverksrekrytering. Det kan till exempel handla om att en institution anlitar en regissör och att andra personer som regissören är van att samarbeta med automatiskt följer med. Kontaktnät tenderar att vara segregerade både avseende kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund.56 Tidigare studier har även identifierat att kulturinstitutioners verksamhet kan spela roll. Viss kultur har en mer internationell prägel, medan annan verksamhet är mer knuten till nationella och regionala traditioner och förutsättningar. Till exempel är musik- och danssektorn delvis en del av en internationell arbetsmarknad, där språket också har mindre betydelse än inom till exempel museiverksamhet.57 4.4 Brister i konstnärers arbetsmiljö drabbar vissa grupper mer Mer kunskap behövs om i vilken utsträckning diskriminering förekommer i samband med rekryteringar inom kultursektorn. Det finns studier som visar att personer med utländsk bakgrund och till exempel icke-nordiskt klingande namn mer sällan blivit kallade till anställningsintervjuer inom andra delar av arbetsmarknaden.58 Konstnärsnämnden genomförde 201659 Dessa studier säger inte specifikt hur det ser ut i kultursektorn. en enkätundersökning av arbetsförhållanden bland verksamma konstnärer rörande bland annat frågor om diskriminering, trakasserier och hot i arbetsmiljön. Med diskriminering menades missgynnande eller kränkning. I undersökningen fick konstnärer uppge om de upplevde sig ha blivit utsatta för diskriminering. Sammanlagt uppgav 25 procent av konstnärerna som besvarat enkäten att de blivit utsatta för diskriminering det senaste året, antingen av chefer, kollegor eller andra personer som publik eller allmänhet. Kön och därefter ålder var de klart vanligaste grunderna för diskriminering, följt av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet avses att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Det var vanligare att kvinnor än män uppgav att de hade diskriminerats. Av de som uppgav att de hade diskriminerats svarade 37 procent att de hade avstått från konstnärlig verksamhet vid minst ett tillfälle under året. Drygt 5 procent av konstnärerna uppgav att de hade utsatts för hot. I Myndigheten för kulturanalys rapport ”Hotad kultur?” från 201660 uppgav så många som var tredje svarande att de någon gång hade utsatts för hot, våld eller trakasserier kopplad till deras yrkesroll som konstnärer eller författare. 54. DIK (2021) 55. Se t.ex. Myndigheten för kulturanalys (2017b); DIK (2021) 56. Myndigheten för kulturanalys (2015); Myndigheten för kulturanalys (2017b) 57. Myndigheten för kulturanalys (2015); Myndigheten för kulturanalys (2017b) 58. IFAU (2022) 59. Konstnärsnämnden (2017) 60. Kulturanalys (2016) 20/48