Möjligheter, utmaningar, metoder 1
Möjligheter, utmaningar, metoder Vi ser ett särsk
ilt behov av att det skapas förutsättningar för dialog och samverkan kring frågorna mellan aktörer inom kultursektorn och i utbildningsnätet, från skola till högre utbildning. Betydelsen av sådan samverkan har Kulturrådet konstaterat tidigare. Senast i en promemoria om utbildningsmöjligheter från 2021, som togs fram av ett nationellt nätverk med representanter för kulturskolor, utbildningsanordnare, konstnärsorganisationer och arbetsmarknadens parter. Nätverket gjorde det möjligt för deltagarna att identifiera samverkansmöjligheter, diskutera utmaningar och möjligheter och få kännedom om varandras uppdrag. Detta ses som en viktig strategi i fortsatt utveckling av utbildningsnätet och möjligheter till samverkan behöver fortsatt stimuleras.79 Eftersom utbildningsanordnarna är centrala när det gäller breddad rekrytering är vår uppfattning att samordning av frågorna bör innehas av en aktör inom utbildningsområdet som har en god systemförståelse och som kan lyfta utvecklingsfrågor hos de aktörer och på de nivåer där de hör hemma. Behov av samarbete har framförts av andra aktörer och i utredningar. I Universitetskanslersämbetets utvärdering av lärosätenas arbete för breddad rekrytering föreslås att Universitets- och högskolerådet, Kulturrådet, Myndigheten för yrkeshögskolan och Folkbildningsrådet samarbetar.80 7.3 Behov av fortsatt statligt stöd till kulturskolan Ett tydligt behov som framkommit i den här undersökningen är att det behövs tidiga insatser för att främja breddad rekrytering till kultursektorn. Här spelar bland annat kulturskolan och det statliga stödet till kulturskolan en viktig roll för att kunna nå ut till många barn och unga och bredda deltagandet. Statsbidraget till kommuner som infördes 2016 syftar till att utveckla kulturskoleverksamheten. Det uppgick under 2021–2022 till 200 miljoner kronor och i år till 100 miljoner kronor. Bidraget fördelas både till enskilda kommuner för utvecklingssatsningar i den egna verksamheten, och till kommuner som genomför satsningar i samverkan med andra kommuner. Statsbidraget, under 2021–2022 när det uppgick till 200 miljoner kronor, utgjorde endast cirka 7 procent av finansieringen av kulturskolan, men givet kommunernas ekonomiska utmaningar är det centralt för att verksamheten ska kunna utvecklas. Kulturrådets uppföljning visar att de senaste årens förstärkning genom statligt utvecklingsbidrag har bidragit till att bredda verksamheten och göra den mer tillgänglig både genom avgiftsfri verksamhet, vara på nya platser, utveckla samverkan och barnrättsarbetet såväl som fördjupningsutbildningar. Sammanställningen av kommunernas redovisningar för läsåret 2021/2022 visar att 58 000 nya barn och unga nåddes med insatser bekostade av bidraget när anslaget var 200 miljoner kronor. Genom att tillföra medel och kunskap kan staten genom Kulturrådet bidra till att säkra kulturskolan som en betydelsefull och relevant verksamhet för många barn och unga.81 Regeringen har dock endast aviserat statsbidraget till och med 2023. Kulturrådet föreslår att statsbidraget återinförs från och med 2024 eftersom effekterna av bidraget har varit mycket goda. Vidare stödjer Kulturrådet Svensk Scenkonsts och TeaterAlliansens bedömning att en nationell strategi för talangutveckling/spetsundervisning bör tas fram. Behovet lyfts även i Återstartsutredningen82 som beskriver att syftet med en strategi skulle vara att överbrygga gapet mellan kulturskolan och konstnärliga högskoleutbildningar. I vårt remissvar stödjer vi förslaget men poängterar vikten av att en sådan strategi även inkluderar fördjupnings- och spetsutbildningar vid kultur skolor, gymna79. Kulturrådet (2021a) 80. Universitetskanslersämbetet (2022) 81. Kulturrådets pågående studie som publiceras i mars 2023. 82. SOU 2021:77 43/48