Styra alltjämt 1
Styra alltjämt Sammanfattning och reflektioner Sa
mmanfattning Den här rapporten presenterar resultatet av en undersökning av kultursamverkansmodellen med fokus på jämställdhet. Med rapporten har vi velat öka vår kunskap om hur regionerna arbetar med jämställdhet i styrning av kulturverksamheter. Rapporten beskriver även i stora drag statlig styrning kring jämställdhet inom kulturområdet och hur Kulturrådets uppdrag att arbeta med frågorna ser ut. Kartläggningen bygger dels på en dokumentstudie, dels på ett antal frågor som regionerna besvarat inom ramen för undersökningen. Våren 2018 efterfrågade Kulturrådet dokument som regionerna använder för att styra den verksamhet de bedriver eller fördelar bidrag till. Regionerna ombads även beskriva hur den regionala kulturverksamheten är organiserad och hur det påverkar möjligheten att ge och följa upp uppdrag. I undersökningen har vi framförallt valt att titta på hur jämställdhet lyfts i de regionala kulturplanerna samt i uppdragsdokument, villkor och motsvarande som reglerar relationen mellan regionen och kulturverksamheter som mottar statligt stöd genom kultursamverkansmodellen. Konst- och kulturområdena inom samverkansmodellen möter såväl gemensamma som områdesspecifika jämställdhetsutmaningar. Bland anställda inom biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet finns en kraftig underrepresentation av män.1 Samtidigt som musikområdet, historiskt och delvis än i dag, i olika aspekter dominerats och domineras av män. Det finns självklart även jämställdhetsutmaningar inom områden där könsfördelningen är mer jämn, exempelvis inom teaterområdet. Under metoo-uppropet uppdagades allvarliga arbetsmiljöproblem, på bland annat teatrar, i form av sexuella trakasserier och andra övergrepp. När det gäller invånarnas kulturvanor är kvinnor generellt sett mer kulturaktiva än män,2 och utifrån det perspektivet tillgodogör de sig mer av samhällets resurser som går till kultur. Utifrån bland annat dessa konstateranden bedömde Kulturrådet att det var viktigt att få mer kunskap om hur regionerna kan jobba med jämställdhet i styrningen av offentligt finansierade kulturverksamheter. För att förstå de grundläggande förutsättningarna för regionerna att styra och ge uppdrag inom kulturområdet, kring exempelvis jämställdhet, är det viktigt att känna till principen om armlängds avstånd. Principen har varit vägledande under lång tid i svensk kulturpolitik och innebär i korthet att politiker inte på annat än mycket övergripande nivå ska styra eller lägga sig i vad som ska ges stöd inom de olika konst- och kulturområdena. Detta förutsätter tillit i styrningen av kulturverksamheter och hållningen att det är kulturverksamheterna som är bäst lämpade att avgöra hur olika mål uppfylls. Regionala variationer i organisation och styrning Kartläggningen visar att jämställdhet i stor utsträckning förekommer i regional styrning av kulturverksamhet, men också att det finns regionala variationer när det gäller på vilka sätt och i vilken utsträckning jämställdhet lyfts i kulturplaner, uppdrag och uppföljning. Regionerna arbetar utifrån regionala behov och prioriteringar. Variationerna kan även förstås mot bakgrund av att den regionala kulturverksamheten är organiserad på olika sätt. När det gäller ägarförhållanden för kulturverksamheterna kan de se väldigt olika ut, både inom och mellan regioner, vilket har betydelse för regionernas möjligheter att styra och följa verksamheterna. 1 Se exempelvis bilaga 2 – Könsuppdelade personaluppgifter 2 Myndigheten för kulturanalys, Kulturvanor i Sverige 1989–2017, 2018. 4/71