Styra alltjämt 1
Styra alltjämt • I Region Norrbottens uppdrag til
l verksamheterna finns krav på att de medvetet och systematiskt ska arbeta för ökad jämställdhet. Frågor om jämställdhet finns även i ansökningsformulär och en checklista för jämställdhetsintegrering bifogas alla beslut. Vid regionens årliga dialoger med verksamheterna följs ett frågebatteri som rymmer frågor om jämställdhet. Verksamheterna ska även redovisa statistik gällande medlemmar, deltagare, aktiviteter och publik fördelat på kön där det är applicerbart. • Västra Götalandsregionen beskriver en systematik för fördjupad uppföljning av jämställdhetsfrågor. Verksamheterna ska årligen redovisa insatser för att nå och angå fler invånare utifrån regionens riktlinjer för vidgat deltagande, bland annat hur de motverkar diskriminering och arbetar med jämställdhetsintegrering. Resultaten redovisas i del- och slutrapporter. Fördjupande kartläggningar görs ungefär vart tredje år. Regionen samarbetar även med SOM-institutet för att följa utvecklingen ur ett invånarperspektiv. • Region Halland exemplifierar förtydligad styrning utifrån diskrimineringslagen till följd av metoo-uppropet hösten 2017. Regionen har tillfört en skrivning i överenskommelserna om att verksamheterna kan bli av med sitt anslag om de bryter mot likabehandlingslagen. De har även infört en rutin som innebär att de numera diskuterar jämställdhet och likabehandlingsfrågor i de årliga dialogerna med verksamheterna. • Region Kronoberg arbetar efter sin metod Gröna tråden för att bedriva hållbart regionalt utvecklingsarbete. Metoden innehåller olika verktyg, däribland mångfalds- och jämställdhetsintegrering. Jämställdhet är inarbetat i kulturplanen med bland annat övergripande beskrivning av jämställdhetsmål kopplat till kulturdeltagande samt identifierade utvecklingsområden. När det gäller den statliga politiska nivån kan styrningen kring jämställdhet inom det kulturpolitiska området ses som relativ vag. Även om utgångsfrågan är tydlig (hur kan offentliga aktörer arbeta för att alla oavsett kön ska ha möjlighet att ta del av och utöva konst och kultur?) är svaret troligtvis mer komplext. Från statligt politiskt håll finns inget tydligt hur inom det kulturpolitiska området – och kanske ska det inte heller göra det med hänsyn till principen om armlängds avstånd. När det gäller Kulturrådets uppföljning av kultursamverkansmodellen har myndigheten över tid minskat denna. Det gäller även uppföljningen av horisontella perspektiv kopplat till de kulturpolitiska målen, som tidigare genomfördes genom enkäter till regionerna. Idag har vi istället fokus på att lyfta frågor om exempelvis jämställdhet i dialogform med regionerna. Horisontella frågor kan även vara fokus för särskilda separata undersökningar, vilket denna uppgiftsinsamling är ett exempel på.4 Även vår insamling som följde på denna, med tema ”Breddat deltagande”, är ett exempel på det. Genom uppgiftsinsamlingen om breddat deltagande har Kulturrådet fått in ett stort och värdefullt material. Frågor om hur man kan bredda deltagandet i kulturlivet hänger naturligtvis också ihop med temat för denna rapport. Kulturrådet kommer även fortsättningsvis att sträva mot en välbalanserad nivå på uppföljning från myndighetens sida. En viktig del är att identifiera de största behoven för uppföljningarna, men ibland framträder också händelseförlopp som inte förutsetts – med metoo-uppropet som exempel. Plötsligt synliggjordes strukturella problem, och vi har i den här undersökningen, men också i dialoger och i andra sammanhang, kunnat se att regionerna varit snabba med att fånga upp och vidta åtgärder. 4 Kulturrådets separata uppgiftsinsamlingar ska vara behovsprövade och Kulturrådet ska beakta den samlade uppgiftslämnarbördan för berörda parter. 7/71