Styra alltjämt 1
Styra alltjämt Merparten av regionerna bifogar el
ler hänvisar till regionala jämställdhetspolicys/-planer och likabehandlingsplaner eller liknande i uppgiftsinsamlingen. Dessa dokument, som vi inte har tittat närmare på i undersökningen, är styrande för verksamheter inom förvaltningen. Gemensamt för samtliga verksamheter, oavsett placering och driftsform, är att de som regel har att förhålla sig till de regionala kulturplanerna, där uppdrag, mål och liknande kring jämställdhet anges i olika utsträckning för enskilda verksamheter eller samlat. De flesta regioner uppger även att de använder överenskommelser, uppdragsbeskrivningar eller liknande styrdokument som reglerar relationen till verksamheterna. Det ges också exempel på andra styrdokument, villkor för bidragsgivning, rutiner för redovisning och så vidare, som omfattar verksamheter inom kultursamverkansmodellen. Jämställdhet i de regionala kulturplanerna Samtliga regioner skriver, i olika utsträckning, om jämställdhet i sina kulturplaner. I vissa kulturplaner är jämställdhetsperspektivet mer framträdande och lyfts oftare fram som ett ”eget perspektiv” som ska beaktas i relation till regionens kulturpolitik (generellt eller i vissa kulturområden). I andra planer lyfts jämställdhet framförallt i målbeskrivningar om allas möjlighet att delta i kulturlivet. Det finns också skillnader när det gäller i vilken utsträckning jämställdhetsfrågor sammanlänkas med andra politikområden än det kulturpolitiska, såsom näringslivspolitik. Det ska samtidigt påminnas om att regionernas kulturplaner generellt sett har olika upplägg, omfattning och detaljnivå. I rapporten presenterar vi tre övergripande tendenser för hur jämställdhet huvudsakligen tas upp i kulturplanerna. • Jämställdhet och möjligheten att delta i kulturlivet De flesta kulturplaner lyfter jämställdhet under avsnitt som handlar om delaktighet eller rätten att delta i kulturlivet. Dessa texter tar ofta sin utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen och/eller de sju skyddade diskrimineringsgrunderna. Vissa benämner dessa perspektiv som horisontella perspektiv, ibland med utgångspunkt i Kulturrådets fram till 2019 gällande riktlinjer för uppföljning3 medan andra har egna definitioner. • Kultur som verktyg för att nå en jämställd samhällsutveckling Ungefär tre fjärdedelar av kulturplanerna tar upp att kulturen är en del i arbetet för att främja en jämställd samhällsutveckling. Andra aspekter som inkluderas i dessa skrivningar är exempelvis jämlikhet, mångfald, social hållbarhet, inkludering och tillgänglighet. Samtliga kulturplaner lyfter att kultur är en del i det regionala utvecklingsarbetet, varav några uttryckligen beskriver kultur som ett verktyg för att nå jämställd tillväxt. Dessa skrivningar förekommer ofta i anslutning till mål för den regionala politiken med hänvisning till kulturens roll i att bidra till en hållbar tillväxt. • Jämställdhet som en förutsättning för kulturpolitiken I omkring hälften av kulturplanerna beskrivs jämställdhet påverka förutsättningarna för att nå de kulturpolitiska målen. Till skillnad från bredare skrivningar om delaktighet i kulturlivet (där jämställdhet är en aspekt), är dessa texter av mer resonerande karaktär kring relationen mellan jämställdhet/nationell jämställdhetspolitik och kulturpolitik. Mer än hälften av kulturplanerna innehåller konst- och kulturområdesspecifika skrivningar om jämställdhet av mer 3 Enligt de tidigare riktlinjerna skulle regionerna bland annat redovisa hur regionen/verksamheterna främjat allas lika möjligheter att delta i kulturlivet oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, etnisk och kulturell bakgrund, hur regionen/verksamheterna främjat barns och ungas rätt till kultur, internationellt utbyte inom kulturlivet samt främjat och synliggjort de nationella minoriteternas kultur- och kulturarv. 5/71