Professionell samtida cirkus – En kartläggning 1
5 PRODUKTION AV SAMTIDA CIRKUS I SVERIGE Detta ka
pitel beskriver produktionen av samtida cirkus i Sverige idag. Vilka är det som står för produktionen? Var produceras den och hur ser förutsättningarna ut? 5.1 Utövare inom samtida cirkus Det finns inga säkra uppgifter gällande hur många utövande cirkusartister, regissörer eller andra verksamma inom fältet som är baserade i Sverige. De registerdata som finns att tillgå är dels individuella medlemmar i Manegen, dels medlemmar i Teaterförbundet för scen och film. Dessa utgör dock inte en fullständig förteckning. Ytterligare en problematik gäller gränsdragningen för cirkus gentemot till exempel gatuperformance och magi. I Manegen kan man välja att antingen ansluta sig som kompani eller som individuell medlem. 2016 hade organisationen 208 individuella medlemmar. Endast ett fåtal, 18 cirkusaktörer, har valt att gå med i Teaterförbundet. Manegen genomförde 2015 en inventering av cirkusområdet och försökte då att sammanställa en förteckning över utövare. Då cirkusområdet kännetecknas av en stor internationell rörlighet är det osäkert hur aktuella siffrorna är men de kan ses som en uppskattning. Utövarna uppgick då till drygt 300 individer. Av dessa angav cirka 60 procent Stockholm som sin hemort. Ytterligare knappt 50 artister var baserade i Stockholm men var verksamma utomlands. Många av de svenska utövarna har fått sin utbildning i andra länder, en del har valt att återvända till Sverige. Kandidatprogrammet i cirkus på Dans och Cirkushögskolan har samtidigt lockat många internationella sökande och studenter, varav vissa väljer att stanna kvar efter avslutad utbildning. I Sverige söker de sig till en arbetsmarknad antingen som frilansande artister eller genom att bilda egna kompanier. Som enskild utövare kan man söka arbetsstipendium och projektbidrag från Konstnärsnämnden. Längre anställningar förekommer i princip inte för cirkusartister i Sverige. Den största arbetsgivaren, Cirkus Cirkör, erbjuder bara tidsbegränsade kontrakt. Artister anställda vid andra scenkonstinstitutioner har också liknande kontrakt. De verksamma utövarna kan därför i huvudsak sägas befinna sig i den fria sektorn, som frilansare eller organiserade som fria aktörer. 5.1.1 Jämställdhet inom cirkusfältet Under åren 2011 till 2015 genomfördes ett forskningsprojekt under namnet Gynoïdes, lett av Marie-Andrée Robitaille. Dess syfte var att lyfta frågan om kvinnors representation inom cirkus. Då hon inte fann någon statistik på området började hon räkna, och kunde snart konstatera att rent numerärt hade kvinnor inte samma tillgång varken till den högre utbildningen eller showcasen/festivalerna. Utgångspunkterna för forskningsprojektet var konstateranden om att kvinnor inte förekom i samma utsträckning som män varken på eller bakom scen eller i beslutsfattande positioner, att kvinnor objektifierades i gestaltningen (sexualiseras och framställs stereotypt) samt att det fanns en omedvetenhet om frågorna. I jämförelse med äldre konstområden, som teater och dans, där dessa frågor diskuterats under årtionden, tycktes cirkusområdet nyvaket. I den konstnärliga gestaltningen kunde de se exempel på normbrytande satir och kommentarer som gällde ojämställdhet inom till exempel clown och burlesk. Däremot konstaterade de att det sällan erbjöds alternativa bilder och alternativt framställande av kön inom cirkusen. En del av forskningsprojektet var därför också ett utforskande av en alternativ representation av kvinnor på cirkusscenen, som resulterade i föreställningen Gynoïdes som hade premiär på Orionteatern i Stockholm 2016. Då uppgifterna gällande antal utövare, spel- och arbetstillfällen är så bristfälliga, kan vi inte med säkerhet säga något om situationen för jämställdhet avseende representation inom cirkusområdet i dagsläget. Det är dock viktigt att ha med sig detta perspektiv i arbetet framåt. 5.2 Fria aktörer inom samtida cirkus Ser man till antalet fria aktörer inom fältet är den uppskattning som branschorganisationen Manegen gjort vid en inventering av området 2015 att det då fanns runt 60 kompanier i Sverige. Med fri aktör avses här att organisationen inte har någon offentlig huvudman. Somliga av dessa kompanier kategoriserar sin verksamhet som cirkus, medan andra anger att de ägnar sig åt olika former av gatuperformance, clown, magi och varieté. Verksamhetsgraden kan variera, beroende på var medlemmarna befinner sig och är verksamma för tillfället. Ett kompani kan både vara en större, mer stabil organisation och en mer tillfällig konstellation. Koncentrationen till Stockholmsområdet är stor. Två tredjedelar av kompanierna i Manegens förteckning är baserade i Stockholms län. Ett tiotal befinner sig i Skåne och resten är spridda över landet. De fria aktörerna når sin publik genom att producera föreställningar och sedan sälja dem till olika typer av 13